OECD-working paper: Bara 9% av jobben automatiseras

I ett OECD Workingpaper argumenterar Arntz m.fl.(2016) att de som tidigare har kommit fram till att 47 procent av jobben kommer automatiseras har överskattat siffran. Frey and Osborne (2013) är de som främst har fört fram den väl citerade siffran. De uppskattar att 47 % av alla personer som jobbar i USA kan utföras med datorer och algoritmer inom 10-20 år.

Det Frey and Osborne (2013) ska ha gjort fel är att de har antagit att hela yrken kan tas bort för att delar av dem kan automatiseras. Detta menar Arntz med fler (2016) kan vara ett överskattande av automatiseringens möjligheter. Detta på grund av att många av de yrken som innehåller risk ofta är svåra att i alla moment ersätta med automatisering. Yrken innehåller ofta flera arbetsmoment. Vissa går att rationalisera bort men andra är svårare. En hel del ög mot öga interaktion kan skapa merförsäljning åt företaget. En sommar då jag jobbade på glassbilen, delvis provisionsbaserat jobb, listade jag ut att det gick att sälja mer glass om man sa de rätta sakerna. Glass till barnbarnen gick alltid hem eller till jordgubbarna också för den delen. En robot skulle kanske kunna äga de fraserna eller kolla upp på internet om vederbörande har barnbarn men det skulle nog mest komma ut som läsikigt och för likt George Orwells 1984.

Huvudslutsatsen som Arntz m.f. (2016) drar är att även om jobbförlusterna kommer vara små, i snitt 9 procent i OECD, vilket inte är lite, kommer det främst drabba lågkvalificerade anställda. Deras jobb kommer försvinna och inte de högproduktivas. Deras lösning är omskolningsprogram för lågproduktiva för annars kommer stora klyftor snabbt uppstå.

Tre argument mot att teknikförändringen leder till snabb jobblöshet är:

För det första, användandet av ny teknik hämnas av lagar och regleringar. Att avskeda många människor för att ersätta dem med robotar är på kort sikt svårt då det möter motstånd. På grund av detta kommer teknik inte byta ut jobb så fort som det vore teoretiskt möjligt. För det andra, arbetare kan justera vad de gör utifrån ny teknik som införs. De kan exempelvis göra andra arbetsuppgifter som kan tänkas uppkomma. För det tredje, teknisk förändring genererar nya jobb.

Nedan är några olika rapporter som har landat i spridda siffror, jag kommer återkomma till dem vid tillfälle.

Vem	Land	Procent automatiseras
Pajarinen and Rouvinen (2014)	Finland	35 %
Brzeski and Burk (2015)	Tyskland	59 %
Bowles (2014)	Europa	45-60 % Södra Europa mer känsligt
Frey and Osborne (2013)	USA	47 %
Arntz, M., T. Gregory and U. Zierahn (2016),	21 OECD länder	I genomsnitt 9 %

Bowles, J. (2014), The Computerization of European Jobs, Bruegel, Brussels.

Brzeski, C. and I. Burk (2015), Die Roboter kommen. Folgen der Automatisierung für den deutschen Arbeitsmarkt [The Robots Come. Consequences of Automation for the German Labour Market], ING DiBa Economic Research

Pajarinen, M. and P. Rouvinen (2014), “Computerization Threatens One Third of Finnish Employment. ETLA Brief, No. 22, pp. 13.

Frey, C.B. and M.A. Osborne (2013), The Future of Employment: How Susceptible are Jobs to Computerization?, University of Oxford.

Arntz, M., T. Gregory and U. Zierahn (2016), “The Risk of Automation for Jobs in OECD Countries: A Comparative Analysis”, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 189, OECD Publishing, Paris. http://dx.doi.org/10.1787/5jlz9h56dvq7-en