AI i Ledningsgruppen

Nyheten[1] att It-konsulten Tieto har valt en artificiell intelligens, Alicia T, i ledningsgruppen för enheten för datadrivet beslutsfattande, är förmodligen en PR-spinn. Allice T ska ha full rösträtt och via ett samtalsgränssnitt ska det vara möjligt att föra samtal med AI-personligheten. Tanken är att Alicia T ska hjälper ledningsgruppen att hitta information och fatta databaserade beslut som människor  inte kommer att tänka på eller känner till.

Projektet som AI-n är framtagen i syftar till att studera effekterna av beslutsfattande i en grupp som består av människor och robotar. Kommer AI i en ledningsgrupp hota välbetalda arbetstillfällen? Möjligt men inte troligt. Visst en AI kostar att ta fram och optimera lön långsiktigt kommer inte betalas ut. Det skulle i en del fall vara värt att ha en neutral part i beslutsfattandet då många beslut tas med en viss dos av irrationalitet. Exempelvis kan den som lett ett projekt inte vilja ge upp det när mycket resurser har plöjts ner. Man har en helt annan syn på ”sunk-costs” än vad den som kallt kollar på den ekonomiska nyttan. Revirstrider skulle kunna mildras då en part blir överkörd av en AI och inte en människa man kan gå och vara arg på.

---

[1] http://www.di.se/nyheter/it-bolag-valjer-ai-i-ledningsgrupp/

Förarlösa fordon på väg

Du har just avslutat apelsinjuiceglaset och Nutella-toasten när telefonen plingar till. Din bil har anlänt och väntar ute på gatan. Den är fläckfritt ren och morgontidningen ligger däri. Du tackar tyst i dit huvud dig själv som valt ett lyxigare alternativ på tjänsten du prenumererar på, bil när du vill och hur du vill.

10 minuter senare sitter du och läser sporten, för svenska landslaget har det gått som för de som fortfarande kör i filen för de som kör bil manuellt, segt, du behövde aldrig lägga tusentals kronor på körkort. Bilen kör med 10 centimeters lucka fram och bak och alla bilar centralstyrs tillsammans som en enda organism. Till och med i 110 kilometer i timmen känns det tryggt, inte för att du ens kollar ut, inget nytt att se. 

Väl framme vid jobbet stiger du ur och ser bilen glida vidare mot nästa person som har beställt den. Det finns inte längre några parkeringsplatser i städerna, bara på och avstigningsplatser.

De självkörande bilarna är snart här. 

En förarlös bil är precis som namnet antyder en bil som framförs utan en mänsklig förare vid ratten, om bilen ens har en ratt. Exempel på företag som arbetar och kommit långt med teknik för förarlösa fordon är lastbilstillverkarna Volvo och Scania som har lastbilar som ska testas på de allmänna vägarna och inte bara avspärrade testområden inom en snar framtid. Amerikanska Google har också bilar som körts flera timmar ute på vägarna utan någon i dem.

Det andra genombrott är den nya formen av ekonomi som kallas delad ekonomi, ungefär som en bilpol fast effektivare.

I Washington där jag senast bodde fanns Zip-car. Man kunde betala månadsavgift till dem för att få använda deras bilar som stod parkerade runtom i standen. Man tar upp sin telefon och kollar var en bil står och sedan bokar man den och får en kod via sms för att starta den. När man är klar lämnar man den på en parkering och checkar ut och betalar per km. detta istället för att äga en bil man större delen av dygnet inte använder.

När dessa två kombineras kommer du kunna vid jobbdagens slut kunna klicka in i telefonen var du är samt var du vill åka och så kommer en bil komma rullande och ta dig dit för att åka mot nästa kund.

Det kommer säkerligen komma protester mot förarlösa fordon, de kommer att uppfattas som farliga, precis som videobandspelarna när de kom. Dock kan ett förarlöst fordon inte somna, köra rattfull eller drogpåverkad. Väder blir inte heller en faktor, många reseföretag lugnar redan nu sina passagerare med att piloter inte får landa flygplan om det är för dåligt väder utan då tar datorn över.

Eftersom denna framtid nästan är här är det något som kommunerna måste ta hänsyn till i sitt planeringsarbete. Parkeringsvakter, långtradarchaufförer och trafikpoliser däremot kommer måsta se sig om efter ett annat jobb.

Lönerna i service jobb upp eller ner?

De enkla servicejobben påverkas inte i så stor utsträckning av digitaliseringen. Jobben innehåller sällan moment där data ska analyseras eller bearbetas. Det handlar typiskt om låglönejobb som städare, vaktmästare och servitörer.  De kan i dagsläget inte ersättas av teknik (men kanske i framtiden). Efterfrågan kan dock gå upp ändå.

RUT-avdraget gjorde att efterfrågan på städtjänster gick upp. På längre sikt om produktiviteten och därmed lönerna ökar i vissa sektorer kan detta medföra att efterfrågan på servicetjänster ökar. Kommer lönerna öka på grund av det? Förmodligen inte. Vi har en arbetskraftsreserv i Sverige som kan gå in till låga löner om efterfrågan stiger och detta kan komma att hålla tillbaka löneutvecklingen.

Hur blir det då med rutinjobben, typ bank och revisionssektorn som förväntas tas över av digitalisering?  Enligt Adermon och Gustafsson (2016) beror det på arbetskraftsutbudet. Det kan mycket väl bli så att arbetskraften går från rutinjobben där antalet jobb och löner pressas ner till servicejobben och på så sätt påverka relativlönerna.

Teknikjättarna krossar bankerna?

En våg av innovationer har förändrat vår syn på banktjänster. Kanske inte för farmor men för många av oss födda före50 talet. Vi kan digitalt swicha pengar, i USA är ett exempel på en likadan tjänst Venmo. Den som räcker över en femhundrakronorsedel blir man inte glad på, vad gör man med dem? Banker är något man besöker för att skriva på bolån eller möjligen lösa in en check om man fått sen sådan. Så länge man inte arbetar på en bank är det en rätt skön upplevelse att slippa ta sig dit.

Barclys, bank, före detta CEO Antony Jenkins menar att bankindustrin närmar sig ett Uber-moment, taxibranschen omstöptes.

Fintech investeringarna har ökat. Jättar som PayPal, Apple och Pay and Square lägger miljarder på att ändra hur vi shoppar och ser på finansiella tjänster. Finetech (financial technology) investeringarna har ökat från 1.8miljarder dollar till 19miljarder dollar. Som JPMorgan Chase CEO Jamie Dimon skrev i sitt årsbrev: ”Silicon Velley är på väg” "There are hundreds of startups with a lot of brains and money working on various alternatives to traditional banking."

Amerikansk bankpersonal ned 37% på 6 år

I ett tidigare inlägg visade jag på hur banksektorn i Sverige har krympt ihop och att jag har en viss oro för studenter som har bank som karriärsmål. Det är inte bara ett svenskt fenomen. Bank of America har följt utvecklingen i Sverige. De ligger dock förmodligen något efter i utvecklingen.

Sedan 2009 har antal kontor minskat med 23 % och antalet anställda med 37 %. Från 107900 anställda ner till 68,400. På konsumentsidan planerar banken att skära ner ytterligare 8000 jobb. Jobben ska bort genom så kallad utnötning – jobben fylls inte när någon går i pension. Detta är extra problematiskt för studenterna som vill in.

Nedskärningarna reflekterar våra ändrade mönster. Vi är bekväma med att utföra banktjänster på en PC hemma eller i mobilen.

 

Tack vare ytterligare automatiseringar förväntar sig City Group att ytterligare 30 % av bankjobben kommer försvinna under den närmsta 10 årsperioden.

Jobb.it: Banksektorn, hela.