I boken No Ordinary Disruption, (Dobbs
et al., 2016) beskrivs den industriella revolutionen som en dans på rosor i
jämförelse med den transformationsfas som världsekonomin genomgår för
närvarande. Jämfört med den industriella revolutionen bedöms dagens utveckling gå
tio gånger snabbare, skalan är 300 gånger större och ger ungefär 3000 gånger
större effekt. Även om dessa uppskattningar, över hur fort det går, skulle
ligga i bollparkens övre ände ändras inte det faktum att arbetsmarknaden
genomgår en snabb omvandling när det gäller kunskapskrav, avkastning på humankapital
och löneskillnader. Arbetet är mångas identitet och många kommer förlora sitt
jobb och sin identitet.
När jag växte upp publicerades det med jämna mellanrum insändare i
lokaltidningen från en vänsterpartist som undertecknade dem med ”arbetslös
sågverksarbetare” från Seskarö. Flera år senare fanns inget sågverk på Seskarö
men insändarskribenten bar fortfarande titeln sågverksarbetare (utan jobb) som
en hedersmedalj. Vi har alla våra medaljer att bära och om någon skulle slita
dem av oss skulle vi bli rasande. Den som bär sin hedersmedalj känner sig inte
misslyckad. Vad har centrala Detroit, Compton och södra centrala Los Angeles,
Sydöstra D.C. och delar av Bronx gemensamt? Utöver dåligt fungerande skolor,
droger, vapen så har de – gäng (ej laglydiga). Gäng skapar en känsla av
samhörighet och ofta en liten inkomst. Men mest av allt ger gängmedlemskapet en
känsla av värdighet.
Vi tar alla en bit av vår identitet och värdighet från sammanhang vi är med
i. Någon har gett ut en roman, jobbar på Google, skrev 2.0 på högskoleprovet,
är AIK-are och vi vann guld år 1900, 1901, 1911, 1914, 1916, 1923, 1932, 1937,
1992, 1998, 2009. När någon frågar vem vi är berättar vi ofta om jobbet vi gör.
Därför ska man inte tro att ens de mest insyltade gängmedlemmarna går med
sänkta huvuden och suckar – jag gjorde inget med mitt liv, jag är med i ett
gäng. Nej! De säger med stolthet och rak rygg att jag är med i ett gäng, jag är
med dem där borta, vi är fruktade och respekterade.
För en stor del av de som är på
arbetsmarknaden är de raka ryggarnas tid förbi. Många har förutspått att många
jobb kommer att försvinna Stiftelsen för strategisk forskning har i en rapport
varnat för att: ”Varannan har ett yrke som inte behövs om tjugo år”. Vilka jobb
försvinner? En del forskning tyder på att större delen av medelskicket i
lönefördelningen är på väg bort. Den historiska erfarenheter av sådana skiften
är inte uppmuntrande.
Arbetsmarknadens struktur är alltid i turbulens, och ekonomer försöker
ständigt förklara det nuvarande läget på arbetsmarknaden. Sedan slutet av
1980-talet har arbetsmarknaden i de mest utvecklade länderna blivit alltmer
polariserade i form av löner (Acemoglu och Autor, 2011; Adermon och Gustavsson,
2015; Cortes, 2016). Andelen sysselsatta i hög kompetens – hög lön jobb och även
låga färdigheter - låga lön har ökat i jämförelse med arbetsandelen i mitten av
fördelningen (Goos et al., 2009 och Goos et al., 2010). Samtidigt har det varit
en större ökning av lönen i övre och nedre delen av lönefördelningen jämfört
med mitten.
Medelinkomstjobben förlorar i förhållande till höga- och lågabetalande
jobb. Genom att använda harmoniserade data från Europeiska unionens arbetskraftsundersökningsdata,
(Goos m.fl., 2009 och Goos m.fl., 2010) visade två viktiga punkter gällande
lönegapsutvecklingen. För det första; i majoritet, 15 av 16 europeiska länder,
för vilka data finns tillgängliga, växte andelen högt betalande yrken (med
avseende på personer i arbetskraften) i förhållande till de i medellönerna både
år 1990 och 2000. För det andra; i alla 16 länder, minskade antalet i
medellönejobb i förhållande till lågbetalda yrken. Dessa fynd stöds också av
exempelvis Adermon och Gustavsson (2015) som studerade arbetsmönster i Sverige
mellan 1975 och 2005.
Det har skett en pågående debatt om konsekvenserna av en försvinnande
medelklass (se t.ex. Temin, 2017, Blanchard och Willmann, 2016 eller Mühlau,
2014). Inglehart och Norris (2016) menade att den ekonomiska hypotesen om
populismens uppkomst är fel eftersom den har visade att de lägsta lagren av
arbetsmarknaden lönemässigt (och de mycket fattiga) inte stöder populistiska
partier i någon ovanlig utsträckning. Populism har givetvis många rötter men
givet förändringarna på arbetsmarknaden är inte oväntat att medelklassen går
mot populism (Se även Analysis of the European Social Survey 1-6 (2002-2014). Reformer
koncentrerades till mildra förändrade arbetsmarknadssituationer (t.ex. öka
sysselsättning och löner) kan inte tillfredsställa de populistiska kraven i
antingen Europa eller USA (Ivarsflaten, 2005). Vidare, de två yrkesgrupper som
var mest sannolik att rösta på populistiska rättiga partier i Västeuropa på
1990-talet hade ganska olika åsikter om politikens ekonomiska dimension. De två
grupperna var: traditionella industriarbetare - som var för omfattande statligt
ingripande - och småföretagare som motsatte sig statligt ingripande i ekonomin.
Det starkaste stöd till populistiska partier kom inte från
låginkomstpersoner under perioden 2000-2014. Snarare, mellanklassen tenderade i
större utsträckning att påverkas av populister, människor som småföretag och
egenföretagare och tekniker. Människor som är beroende av bidrag var mindre
benägna att stödja populistiska partier.
Det finns djupa historiska rötter för argumentet att auktoritär populism
återspeglar socioekonomiska omvälvningar inom välbärgade samhällen. T.ex. Lipset,
(1960), associerar omvälvningarna med fascismens uppkomst i Weimar Tyskland,
Poujadism i Frankrike och McCarthyism i USA. Var och en av dessa rörelser fann
stöd främst bland den ” petite bourgeoisie” - små entreprenörer, butiksägare,
handlare, egenföretagare och oberoende bönder - detta traditionella
medelklassfolk såg sin plats i samhället förändras i en negativ riktning.
Därför kan, i Weimar Tyskland, en förklaring till uppkomsten och
övertagandet av nazismen vara människor drivna av rädsla för nedåtgående
ekonomisk rörlighet och förlust av social status agerade för att minimera
förlusterna för dem själva. Vidare har fascistiska partier och extremistiska utnyttjat
rädslan och osäkerheter bland dem som förlorade på industrialiseringen. Som
argumenterat av Lipset och Bell:
“Extremist
movements have much in common. They appeal to the disgruntled and
psychologically homeless, to the personal failures, the socially isolated, the
economically insecure, the uneducated, unsophisticated, and the authoritarian
persons.” Lipset, (s. 175 1960).
Om medelklassen krymper är ett ämne som kan diskuteras men det finns ingen
brist på akademiska artiklar som pekar på en försvagning av medelklassen de
senaste åren. Teknisk förändring kan än en gång påverka livet för den lägre
medelklassen och vi bör inte bli förvånad om det blir någon form av reaktion.
Källor:
Acemoglu and Autor, 2011 Acemoglu, D. and Autor, D.
(2011). Skills, tasks and technologies: Implications for employment and
earnings. Handbook of labor economics, 4:1043–1171.
Adermon and Gustavsson, 2015 Adermon, A. and
Gustavsson, M. (2015). Job polarization and task-biased technological change:
Evidence from Sweden, 1975–2005. The
Scandinavian Journal of Economics, 117(3):878–917.
Blanchard and Willmann, 2016 Blanchard, E. and
Willmann, G. (2016). Trade, education, and the shrinking middle class. Journal of International Economics,
99:263–278.
Cortes, 2016 Cortes, G. M. (2016). Where have the
middle-wage workers gone? A study of polarization using panel data. Journal of Labor Economics,
34(1):63–105.
Dobbs et al., 2016 Dobbs, R., Manyika, J., and Woetzel,
J. (2016). No ordinary disruption: The four global forces breaking all the
trends. PublicAffairs.
Fölster, S. (2014) De nya jobben i Automatiseringens
tidevarv. Stiftelsen för strategisk forskning.
Goos et al., 2009 Goos, M., Manning, A., and Salomons,
A. (2009). Job polarization in Europe. The
American Economic Review, 99(2):58–63.
Goos et al., 2010 Goos, M., Manning, A., Salomons, A.,
et al. (2010). Explaining job polarization in europe: the roles of technology,
globalization and institutions. Technical report, Centre for Economic
Performance, LSE.
Inglehart and Norris, 2016 Inglehart, R. and Norris,
P. (2016). Trump, Brexit, and the rise of populism: Economic have-nots and
cultural backlash.
Ivarsflaten, 2005 Ivarsflaten, E. (2005). The
vulnerable populist right parties: No economic realignment fuelling their
electoral success. European Journal of
Political Research, 44(3):465– 492.
Lipset, 1960 Lipset, S. M. (1960). Political man: The social basis of
modern politics.
Mühlau, 2014 Mühlau, P. (2014). Middle class squeeze? Social
class and perceived financial hardship in Ireland, 2002-2012. The economic and social review, 45(4,
Winter):485–509.
Temin, 2017 Temin, P. (2017). The Vanishing Middle
Class: Prejudice and Power in a Dual Economy. MIT Press.