tisdag 29 september 2020

Kommentar på LUFs: Grön skatteväxling på riktigt (Viktor Karlsson).

Jag fick en rapport (Grön skatteväxling på riktigt) från Liberala ungdomsförbundet skickad till mig på kontoret vilket är kul och uppskattat. Läste igenom den och har här några kommentarer:

För det första är det kul att någon skriver en rapport och visar siffror på skattehöjningar och sänkningar, det blir mycket mer substantiellt än om man lägger fram en fluffig vision.

Det finns klart ett stort utrymme att förändra miljöpolitiken. LUF:s rapportförfattare föreslår en grön skatteväxling på 32.2 miljarder kronor varav runt 25 miljarder är en skattesänkning på arbete samt ett incitamentsystem för att promota negativa utsläpp.

Principen de utgår ifrån är att den som släpper ut något (ex koldioxid) som skadar någon annan bör betala för det. Inför man en kostnad på något så minskar incitamenten att göra det samt finna kreativa sätt att göra samma sak men utan utsläpp av det skadliga. Så långt allt väl och ytterst rimligt.

Meningen med deras förslag (i det här fallet) är att varken höja eller sänka skattetrycket och de inser att bra utformade miljöskatter krymper med tiden skattebasen man tar från, vilket torde vara positivt och att hitta en ny skattebas eller minska statens utgifter torde vara en senare fråga, om än inte vacker. Dock har utsläppen gått så långt att det är ett mindre problem att skattesystemet inte är så snyggt.[1]

Intäktssidan:

32.2 miljarder ska in, här finns både höjda och nya skatter samt reducerade nedsättningar (tolkar jag det som) av skatter på ex utsläpp.

·         Köttskatt (4.88 miljarder)

Det som har dykt upp i media är något som kallats för en köttskatt men som jag nog skulle kalla en metanskatt.[2] Rapportförfattaren noterar att Sverige inte har en metanskatt och att betande djur släpper ut rätt mycket metan. Det skulle gå att argumentera att metangasen som växthusgas är ett mindre problem då den lämnar atmosfären ganska snabbt jämför med andra gaser (runt 8 år) men då växthuseffekten är på marginalen så är ett minskat inflöde i stocken viktigt. Jag tänker såhär, om jag skulle bygga en maskin som på något sätt producerade värde som jag placerade på en åker som släppte ut växthusgaser är det rimligt att jag betalar för mig, även om det är en söt ko. Då en generell metanskatt kan vara svår att administrera då man måste veta antalet djur så kanske en generell skatt på kött motsvarande kostnaden för utsläppen, inte perfekt men en fungerande lösning. I rapporten finns det beräkningar på hur de 4.88 miljarderna tas in.

·         Ta bort energiskattebefrielse för inrikesflyget (1.1 miljarder)

Utsläppen från inrikesflyget har gått från 687 000 ton koldioxidekvivalenter år 1990 till 531 000 år 2018, en nedgång på ungefär 13 procent. Nedgångarna har varit störst i samband med ekonomiska kriser. Här har vi haft samma antal resor men minskande utsläpp. Jag kan hålla med om att inrikesflyget ska bära sina miljökostnader men skulle hellre sett att de riktat in sig på utrikesflyget som ökat med 350% under samma period. Inrikesflyget tappar betydelse när andra kommunikationer förbättras. Det som talar för att en ökad kostnad för bränslen (just nu svårigheter med internationella avtal) är att det driver på utveckling av elflygplan.

Figur 17 Utsläpp inrikesflyg, tusen ton koldioxidekvivalenter. Källa: Naturvårdsverket.

I övrigt så ta absolut bort subventioner till mindre flygplatser.

·         Gröna subventioner (5.66 miljarder).

Det är rimligt att ta bort de dryga 0.86 miljarderna som går till bland annat solutbyggnad. Tekniken utvecklas snabbt runt 10 % prisnedgång per år vilket gör att en snabb utbyggnad idag inte är optimalt, teknologin börjar närma sig marknadsmässighet också så här skulle pengarna kunna användas till något nyttigare. Jag är inte emot alla delar av tekniksubventioner samt klimatklivet men det finns en dl att skära i som rapportförfattaren noterar.

Bilar (klimatbonus 1,76 miljarder + förmån för miljöanpassning 1.16 miljarder + avskaffa reseavdrag 6.11 miljarder + subventioner förmånsbilar 2.1 miljarder = 11.13 miljarder

11.13 miljarder är en rätt stor budgetpost för att styra beteendet på bilmarknaden (finns säkert en del till poster). Om staten lägger 11 miljarder på bilar och bilåkande som här så ska vi inte vara förvånade av att vi åker en hel del bil mer än vad som skulle ske än om staten lade pengarna på något annat.

·         Sänkt skatt på arbete (25.75 miljarder).

En del av denna reform skulle vara självfinansierad vilket är nice, hur stor del vet jag inte. LUF hade också gjort gott i att skriva ut hur mycket mer i plånboken en vanlig skattebetalare hade fått pga. av deras förslag om de vill sälja in det. En annan hygglig stor effekt är att en del som nu är arbetslösa inte skulle vara det efter en skattesänkning som denna.  

 

Slutsats:

Överlag gillar jag ambitionen och skulle säga att denna reform är både bra och nödvändig. Finns en del detaljer att anmärka på men inget större.

 

 

 



[1] Grafström, J., Hvalgren, N., & Korpi, M. (2018). Förutsättningar för storskaligt infångande av koldioxid.  https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1241574/FULLTEXT01.pdf

[2] Luf-kravet: Inför köttskatt i Sverige  https://www.expressen.se/nyheter/luf-kravet-infor-kottskatt-i-sverige/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar