Spaning - småpizzeriornas död

Längst in i köket i staden Mountain Views nyaste pizzeria arbetar roboten Marta outtröttligt. Den sprider marinara sås på okokt pizzadegar. Hon klagar inte tar några avbrott, och har aldrig behövt en sjukdag. Hon arbetar gratis. Hon är till och med inställd på att inte sprida såsen för perfekt för att skapa en mer hemlagad känsla.

Marta är en av två robotar som arbetar på Zume Pizza, ett företag som försöker göra en mer lönsam pizzeria genom maskiner. Detta i sig borde inte vara ett hot mot svenska pizzerior och deras jobb, arbetskraften är ofta inte dyr, speciellt i familjeföretag. Zume Pizza kombinerar dock robotarna med ytterligare en teknik som kommer bli en potentiell pizzeriadödare.

Det är också skapat särskilda leverans lastbilar som kommer att avsluta matlagning pizzor under resan till hungriga kunder. En kall pizza är en dålig pizza, en pizza som legat på uppvärmning för länge får en rätt svampig konsistens. Detta skapar geografiska begränsningar när det gäller hur långt en pizzeria kan leverera. Zume Pizzas bilar ska kunna slå på uppvärmningen av pizzan under leveransen, detta gör att samma bil, möjligen självkörande, kommer kunna leverera helt färska pizzor till kunder. Detta skapar en större geografisk marknad och massproduktion av pizzor med robotar kan bli lönsamt, speciellt då de kan hålla en vald kvalitet på alla pizzor. Den lokala pizzerian dör och ett storkök tar över.

Pizzeriors stora problem för att nå skalekonomi har alltid varit geografiska avstånd. Vi är vana vid att det finns en pizzeria (numera möjligen ett sushiställe) i varje bostadsområde och att de sänker priserna när det kommer in en konkurrent på marknaden. Mellan områdena är det inte så stor konkurrens även om siter som exempelvis pizza.nu har fört in lite sådant.

Pizza Hut bryter med människor i personalen Sent i maj 2016 annonserade Pizza Hut att de i Japan[1], så klart Japan, skulle börja använda en robot kallad Pepper för att ta emot beställningar och leverera mat. Det ska bli en ”rolig och friktionslös användarupplevelse. Detta i sommarbete med Mastercard och SoftBanks Robotics.[2] Tanken är att kunden även ska kunna scanna sitt Mastercard för att roboten ska kunna lära känna en och göra personifierade rekommendationer. Förhoppningsvis kommer de roboten inte reagera på samma sätt som pizzerian jag gick till under studenttiden som nu 6 år senare fortfarande slår in samma beställning när jag går genom dörren. Jag vågar inte ändra för jag vill inte såra ägarens känslor. [3]

---

[1] http://www.economist.com/news/finance-and-economics/21699930-reasons-be-less-afraid-about-march-machines-im-afraid-i-cant-do?frsc=dg|d

[2] http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-3609259/Meet-Pizza-Hut-s-latest-employee-Pepper-robot-orders-recommendations-Asian-trial.html

[3] http://www.bloomberg.com/news/articles/2016-06-24/inside-silicon-valley-s-robot-pizzeria

Postarbetarna försvinner

Banker är inte den enda basal samhällsservice som håller på att förändras, utlämnandet av post, är ett yrke som krymper i Sverige och USA. Vi skickar helt enkelt inte brev längre. En av Sveriges största arbetsgivare finns kanske inte om 5 år, möjligen en överdrift men det traditionella utbärande av post är på väg mot ett Kodak moment. 2013 omsatte Postnord i Sverige drygt 23 miljarder kronor och hade 24 000 anställda. Bara den nya polismyndigheten är en större enskild arbetsgivare, sett till antalet anställda i Sverige.

Förändringen beror delvis på framsteg som e-post, Facebook, digitala- tidningar, räkningar och Twitter. Därför håller brevbärare att bli en föråldrade yrkeskategori inom en inte alltför avlägsen framtid. I alla fall den nuvarande sysselsättningen.

När de 13 nyinspelade avsnitt av den forna Tv-succén Svensson, återkom till svensk tv år 2007 hade mycket har hänt Örebrofamiljen under de tio år den varit borta från tv-rutan. Allan Svensson har blivit bortrationaliserad från jobbet på Posten och hade inte vilja eller humankapital att få ett nytt jobb. Frun hade gått vidare och blivit politiker pamp, något som störde Gustav.[1]

I tidningen Computer Sweden beskrevs den miserabla utvecklingen för brevutbärarföretag i Norden. I Norden skickades 5,3 miljarder brev till de 25 miljoner invånarna via Postnord år 2014. [2] Det är blott en strimma av volymerna i början av 2000-talet. I grannlandet Danmark har 65 procent av brevvolymen försvunnit sedan 2000 och i Sverige runt 40 procent. Postnord räknar med att 2020 är ungefär 20 procent kvar av den volym de hade år 2000. Antalet anställda i USAs postverk skvallrar om den kommande utvecklingen i Sverige.

Mellan 2005 och 2014 har antalet heltidspostanställda i USA minskadat från över 700 000 till 487,000, och servicen kommer sannolikt att fortsätta att krympa flera år. I USA räknar US Bureau of Labor Statistics med att 28 % av postjobben kommer försvinna, 139,100 jobb totalt. Utöver att färre brev skickas kommer mindre manuellt jobb behöva göras med bättre automatiserade sorteringssystem och möjligen centralisering av brevlådor för att göra det lönsammare att komma ut oftare med brev om man vill upprätthålla servicenivån gällande dagar posten delar ut.[3]

Även svenska myndigheter håller på dra undan mattan för brev. Med ”Min myndighetspost” får man post från myndigheter digitalt istället för på papper. Alltså omedelbar leverans till ingen kostnad. Ett brev kostar inte så mycket att skicka ut, ett brev till varje svensk medborgare kostar 10 tals miljoner bara i utbärandekostnad, kostnaden för att köpa in brev och paketera dem är också 10 tals miljoner. Digital post är i princip gratis och säker till skillnad från vanlig e-post eftersom du loggar in med e-legitimation.

Brev till en brevlåda är ett tydligt exempel på hur kostnaden på marginalen är avgörande för lönsamhet. Det kostar i princip lika mycket att lägga tio brev i en brevlåda som ett enda brev. Brevbäraren måste köra fram och sedan lägga i breven. Är det ett brev per låda under gatan tjänar företaget mindre än om de lämnar tio brev per låda. Är det för få brev måste man skära ner antalet dagar som brev delas ut. Detta kommer få påverkan för dagstidningar.

E-handeln har potential att kunna väga upp en del av arbetsbortfallet. Dock kan de flesta paket inte leverera till brevlådor utan lämnas vid exempelvis ICA-butiker vilket är ett betydligt mindre arbetskraftsintensivt sätt för företagen att hantera leveransen.[4]

---

[1] https://www.svd.se/svt-storsatsarpa-humor-i-host

[2]http://computersweden.idg.se/2.2683/1.622217/om-fem-ar-skickar-vi-sa-fa-brev-att-postverksamhet-inte-lonar-sig-vad-hander-med-posten-da

[3] http://www.bls.gov/ooh/office-and-administrative-support/postal-service-workers.htm

[4] 25 000 enkla jobb bort?