(El)marknadsekonomi för moderater

Inom kärnkraftsområdet har Moderaterna rätt i mycket, men ändå blir det ofta tyvärr fel.

Som har gått  i många medier gillar Moderaterna och Ulf Kristersson kärnkraft, till och med så mycket att partiet inom elmarknadsområdet bitvis tycks ha lagt tankar om marknadsekonomi åt sidan. Trots att Moderaterna har rätt i mycket gällande kärnkraften missar eller bortser de från väsentliga delar.

Moderaterna har rätt i att elförbrukningen förväntas stiga under kommande decennier. Men vad händer i regel på en marknad om efterfrågan förväntas gå upp? Priserna kan förväntas stiga, vilket skapar incitament för energieffektivisering. Ett närliggande exempel är bilarna som i dag bara drar hälften så mycket bränsle per mil som de gjorde i början av 2000-talet. Om energiefterfrågan stiger är det rimligt att incitament skapas för att bygga mer kraftproduktion. Elmarknaden har sina egenheter men det finns ingen anledning att anta att den inte är en marknad. Elproduktionen byggs redan i dag ut snabbt, vilket borde lugna Moderaterna.

År 2019 byggdes exempelvis ungefär 2 000 MW vindkraft. Detta motsvarar Ringhals 1 och 2 som stängs ner i år och nästa år. Under de kommande åren byggs det även årligen vindkraft motsvarande en Ringhalsreaktor. 80 miljarder ska investeras i enbart vindkraft de kommande åren, utan att skattebetalarnas plånböcker rörs. Detta är privata pengar och därmed tacksamt för skattebetalarna. När inget företag uttrycker intresse i att bygga kärnkraft blir frågan: menar Moderaterna att vi via skattemedel ska bygga och bevara kärnkraft? Detta trots att den svenska exporten av el var 25,8 terawattimmar (TWh) år 2019, motsvarande ungefär vad tre kärnkraftsreaktorer levererar under ett normalår.

Moderaterna har rätt i att FN:s klimatpanel IPCC säger att kärnkraft behövs för att begränsa uppvärmningen, men det innebär inte att det är i specifikt Sverige som den behöver stå. 

Moderaterna har rätt i att Tysklands snabbavveckling av kärnkraften var ett fiasko. Detta stöds av ny forskning från det prestigefulla National Bureau for Economic Research i USA som visar att det tyska beslutet var ett stort misstag utifrån aspekterna miljö, liv och ekonomi. 

Moderaterna verkar även glömma att Sverige finns på en nordeuropeisk elmarknad. El till Sverige kan, som nu, importeras från Tyskland, Nederländerna, Luxemburg, Frankrike, Estland och Belgien. Alternativ två är att priserna går upp och då blir elen dyr och då bör vi inte bli förvånad om efterfrågan går ner. Detta är givetvis inte bra för elintensiv industri men ur ett moderat perspektiv kan det knappast vara statens uppgift att se till vissa företags insatsvaror (såsom el, arbetskraft eller maskiner) i produktionen är billiga. Vill man absolut kasta bidrag på företag finns det billigare sätt än att bygga kärnkraftverk.

Moderaterna har möjligen rätt i att kärnkraften hade orättvisa förhållanden under lång tid, men vad spelar det för roll nu när framtidens elmarknad ska formas?

Jonas Grafström. Ratio – Näringslivets Forskningsinstitut samt visiting fellow Oxford Institute for Energy Studies.