Detta kan Sverige lära av tysk kärnkraftspolitik

År 2011 beordrades nedstängningen av tysk kärnkraft. Den snabba, politiskt beslutade, nedstängningen skedde som en konsekvens av en jordbävning utanför Japan, vilken gav upphov till en flodvåg som skadade kärnkraftverken i Fukushima. Tyska myndigheter beslutade då hastigt att (1) omedelbart stänga nästan hälften av landets kärnkraftverk och (2) stänga av alla återstående kärnkraftverk år 2022. Om nedstängningsbeslutet var bra eller dåligt har länge debatterats. Ny forskning från det prestigefulla National Bureau for Economic Research i USA visar nu att beslutet ett stort misstag utifrån aspekterna miljö, liv och ekonomi.

I arbetsrapporten “The Private and External Costs of Germany’s NuclearPhase-out” studerade forskarna produktionen av energi i Tysklands kraftverk liksom dess sol- och vindenergi såväl som import och export. De använde en maskininlärningsmetod för att på ett trovärdigt sätt uppskatta effekterna på marknaden och miljön som följde serien av tyska kärnkraftsnedläggningar som inträffade mellan 2011 och 2017.

De ekonomiska effekterna var negativa, 12 miljarder dollar per år, för de tyska invånarna och för företagen som använde el. En ansenlig del av kostnaden hänförs till att 1 100 tyskar årligen beräknas dö på grund av utsläppen som uppstår när kolkraften fick ta över energiproduktion men även klimatskador på grund av koldioxidutsläpp räknas in. Vinster fanns för vissa elproducenter.

Ur ett miljö-, ekonomi- och hälsoperspektiv var beslutet således kortsiktigt dåligt. På längre sikt är det inte omöjligt att det finns fördelar, åtminstone för andra länder. Kostnaden för Tysklands energiomställning har varit enorm men en positiv följd är att priserna på förnybar energi minskar snabbt, runt 10 procent per år, och delar av denna framgång finns förmodligen i de tyska investeringarna. Dock finns det inget som utesluter att prisnedgången hade skett ändå.

I slutändan handlar det dock om att välja, och den tyska politiken valde att göra det de tyska väljarna ville (och fortfarande är nöjda över) men kostnaderna var som sett hög för ekonomin och miljön. Politiker i Sverige och världen står inför en svår avvägning. Å ena sidan har många experter på klimatförändringarna hävdat att kärnkraft är en nödvändig del av övergången från koldioxidintensiva fossila bränslen. Dessutom är många väljare villiga att betala betydande kostnader för att minska risken för klimatförändringar. Många av dessa samma väljare är emellertid ovilliga att stödja kärnkraft på grund av rädsla kring kärnkraftsolyckor och kärnavfallshantering.

Valet att genomdriva en, i många avseenden, misslyckad nedstängning av tysk kärnkraft bör vara en lärdom för Sverige. Snabba och kraftfulla beslut har ofta oavsedda konsekvenser.