Löner och jobbpolarisering (del 1)

Tekniken polariserar lönerna

I Sverige tillämpade vi länge något som kallades ”solidarisklönepolitik”. Den är en del av ett större system som gick ut på att slå ut improduktiva företag och utbilda den friställda arbetskraften för att kunna föra över dem till de mest produktiva företagen. EN klassiskdel av  Rudolf Meidner och Gösta Rehns modell som förstaårsstudenterna i nationalekonomi får lära sig. 

Modellen fungerade hyggligt bra förr då det inte tog så läng tid att arbetsmarknadsutbilda en person men idag är det inte samma sak. 

Under 60 och 70-talet skedde en snabb sammanpressning av lönerna i Sverige. Detta slog ut de improduktiva företagen och de som arbetade på de produktiva fick lön som var under deras marknadslön. Sedan 80-talet har löneskillnaderna ökat. Lönerna drivs främst upp i de övre delarna av lönefördelningen. 

Enligt Adermon och Gustafsson (2016) är det inte självklart att lönepolariseringe ökar, de kan dock göra det. Jobb med hög förekomst av abstrakta uppgifter kan tjäna väldigt mycket på en ökad digitalisering. Exempel är läkare, nationalekonomer, jurister och ingenjörer. I dessa höglönejobb analyseras mycket data, rapporter och forskning. Tillgänglighet till detta leder till att de som håller på med det kan öka sin produktivitet samtidigt som det är svårt för andra att stiga in och konkurrera på marknaden. Bättre data gör att möjligheten att ta fram och göra analyser blir lättare.

När datan blir lättare att få tag på kan denna arbetskraft fokusera på sin komparativa fördel, att göra komplexa analyser. Fler analyser gör att lönerna snabbt kan sticka uppåt, speciellt när samma analys kan säljas till mer än en kund. Ibland har man tur som specialistekonom och man får ett konsultjobb som någon är beredd att betala motsvarande en veckas arbete för. När man är specialisten inom ett område är det en stor chans att någon annan tidigare har frågat om en liknande sak. Det kan innebära att man redan har en rapport redo men man väntar en vecka med leverans och tar betalt som om man hade jobbat. Kunden får det de vill ha så ingen skada skedd. 

Ekonomisk teori säger att om relativpriserna förändras kommer människors intresse för produkterna ändras. Går lönen upp på ett område är det rimligt att anta att fler vill jobba med det och att den ökade arbetskraften kommer dra ner lönerna i fältet. Det finns dock höga inträdesbarriärer. En doktorsexamen är något man får efter ofta 5 års grundläggande studier på universitet och sedan ytterligare på ett doktorandprogram.   

Nästa inlägg om andra lönekategorier