Uträkningar från The Economist baserat på OECD data[1]
visar hur mycket statsbudgeten skulle behöva minska eller öka om man iförde
medborgarlön. Siffrorna är köpkraftjusterade. I fallet Sverige skulle man kunna
dela upp de icke sjukvårdsrelaterade utgifterna, med reservation för en stor övrig
post och ge alla medborgare 8000 dollar per år och samtidigt dra ner
skattetrycket med motsvarande 4 procent av BNP. Vid 10,000 dollar skulle
skattetrycket vara som nu och en ökning till 12,000 dollar skulle innebära en
ökning av skattetrycket med 5 procentenheter. Skulle vi betala 14,000 dollar
skulle skatten måsta höjas med ytterligare 4 procentenheter.
På vänsterkanten finns det också
förespråkare
Amerikanska nobelpristagaren Paul
Krugman, ekonom och kolumnist, Robert Reich, tidigare arbetsmarknadsministrar
också intresserad. Dessa ser också basinkomst (av någon form) som ett sätt att
utvidga staten och välfärden. Demokraten och presidentkandidaten 1972 George
McGovern föreslog en ”demogrant” på 1000$ eller motsvarande 5700$ i dagens
penningvärde. McGovern vann bara en delstat och blev aldrig president.
1975
infördes dock Earned Income Tax Credit (EITC), en idé formulerada v ekonomen
Milton Friedman. I detta system fick arbetande skatteavdrag i inverterad
proportion till sin lön. Detta för att minska risken för fattigdomsfällor om
ökad lön betydde minskade bidrag. I vissa fall tjänade personer ingenting på
att börja jobba då det innebar att mer bidrag försvann än lön som kom in.
Silicon valley:
Platsen som förgör mest jobb är
också ett naturligt ställe att hitta förespråkare. Detta kan vara ett defensivt
sätt att svara upp mot klagomål på att man förstör människors jobb när nya
innovativa uppfinningar lättar arbetsbördan. Sam Altman, grundare av Y
Combinator, en start-up inkubator, planerar ett försök med $1,000-2,000 dollars
medborgarlön per månad i Oakland, a city in California. Detta kommer ske som
ett forskningsprogram där människor slumpmässigt väljs ut för att delta.
En kritik mot ett sådant försök
skulle vara att delatagarna inte räknar med att försöket kommer vara för evigt.
Om tiden är begränsad kommer man inte göra de stora förändringarna i livet då
man kallt kan räkna med att det kommer bli som förut. Så att en person fortsätter
jobba och inte går in och berättar vad man tycker om chefen kan bero på att
individen räknar med att projektet kommer ta slut och att jobbet kommer behövas
då. Projektet kan följas på en blogg[2]
driven av företaget. Om de lyckas genomdriva projektet så kommer det nog komma
ut många värdefulla metodologiska lärdommar.
Generella argument för
Med ökad trygghet/inkomst skulle
anställda kunna gå ner i tid och bygga upp kunskaper på egen hand för att bli
mer produktiva. Ett exempel är att arbeta en dag mindre i veckan för att
studera något som gör att den anställde kan ta en mer avancerad arbetsuppgift
och därmed långsiktigt behålla jobbet och få mer betalt.
Det skulle vara värt för väldigt
lågproduktiva personer att ta ett jobb då arbetsgivare inte behöver ge dem lika
mycket betalt för att hålla sig flytande. Jobb som maskiner annars hade kunnat
ta skulle kunna utföras av människor. I detta fall skulle medborgarlönen
fungera som en subvention till arbetsgivaren.
Generella argument mot
Vad skulle folk göra med sin tid
är en fråga. Analyser av vad som hände med dem som förlorade jobbet under den
senaste recessionen i USA visar att många arbetslösa la den nya tiden på att
dels sova längre samt se på mer tv.
Ett annat argument som lyfts är
att det skulle innebära ett ökat motstånd till migration. Medborgarlönen skulle
givetvis kunna begränsas till de som har ett medborgarskap men det skulle skapa
en viss form av orättvisa om en migrant jobbar och betalar skatt men pengarna
går enbart till de med medborgarskap. Skulle alla som befann sig i landet få
pengarna skulle befolkningen ha incitament att rösta för ett strypande av
möjligheten att ta sig till landet.
Slut del 2, mer kommer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar