Jag läste artikeln: Ostrom, E. (2010). Polycentric systems for coping with collective action and global
environmental change. Global environmental change, 20(4),
550-557.
Med tanke på att det är 10 år sedan hon skrev så får man ge
henne rätt i att det är rimligt att inte förlita sig på att internationella
avtal kommer på plats som kan göra speciellt mycket samt att den polycentriska idén
hon förespråkar har poänger.
Främst skulle jag säga att det polycentriska kan fungera för
att lösa problemet då förändring inom vissa regioner kan tvinga fram förändring
överallt. Jag skulle inte säga att idén som nu diskuteras av regeringen att
förbjuda försäljning av fossila drivmedel från år 2030 år bra policy men skulle
det inträffa i ett par närliggande länder så innebär det att trafik genom de
zonerna blir extremt svår och producenter måste fundera på hur de ska lösa det.
Motsvarande om Kalifornien skulle införa egna speciella regler.
Oljeproducerande länder skulle också förlora i intjäning om ett
antal rika länder skulle konsumera mindre olja. Fattigare länder skulle
fortfarande konsumera men vi kan anta att prismarginalerna skulle sjunka vilket
skulle leda till att en del av oljeproducenterna skulle upphöra vilket skulle
elda till färre långsiktiga investeringar i sektorn och en förmån för alternativa
sektorer såsom förnybar energi.
Hur skulle fordonsindustri agera. Låt oss anta att de vill sälja
fordon i Kalifornien. Marknaden där är enorm och avstår ett företag kan ett
annat gå in och ta den. Detta borde medföra att företaget måste ta fram ett fordon
som fungerar på båda marknaderna, detta är så klart dyrt. Valet blir att ha två
separata fordon eller ett som kan säljas på båda marknaderna. Vi borde kunna
anta att kunderna inte bryr sig så mycket om drivmedlet utan sätter pris som
viktigare faktor. Om så är fallet är det rimligt att företaget anpassar sig
till minsta motståndets lag och börjar sälja en produkt som fungerar överallt,
i detta fall en miljövänlig sådan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar