”Vi har inte råd att arbeta en dag mindre i veckan, välfärden ska betalas”. På den korta sikten är det ett argument som håller. Pengar måste skapas före de konsumeras. På längre sikt är det inte nödvändigtvis så att sambandet håller.
På längre sikt har vi tillväxt. Endel av tillväxt är att vi
blir bättre på att göra samma sak som vi gjorde tidigare utan att sätta in mer
arbetstimmar eller maskiner. Blir vi bättre på att producera kommer vi kunna
göra valet att arbeta mindre men behålla samma konsumtionsnivå som i en
tidigare tidsperiod. Med en konstant effektivisering på två procent i 10 år
skulle, baserat på ränta på ränta uträkningar, våran ekonom om den var 100
kronor växt till 121.1 kronor. I tid mosvarar det mer än en arbetsdag. Alltså har
vi valet att om 10 år leva på samma levnadsstandard som idag men bara arbeta
fyra dagar i veckan.
Detta givetvis under förutsättningen att BNP växer med 2
procent per år samt att tillväxten är i per capitatermer och inte bara den
totala bnpn. Sveriges BNP hade år 2015 en hög tillväxt, uppemot 4 procent
totalt men en obefintlig tillväxt per capita[1][2].
Scenariot med en mindre arbetsdag i
veckan på 10 år är därmed inte troligt men inte heller omöjligt. Alla branscher
har inte heller samma produktivitetsutveckling.
Juliet Schor, Boston College, har visat i sin forskning att
fler arbetstimmar per person inte nödvändigtvis leder till bättre ekonomi, miljö
eller livskvalitet[3]. Schor
visade att om människor spenderar mindre tid på jobbet kommer de ofta använda
tiden till att göra mer av arbete de redan gör gratis och på det sättet
fortfarande bidra till ekonomin, om än inte den som SCB mäter. Exempel kan vara
högre delaktighet i omvårdnad av äldre som gör att den kommunala hemtjänsten
behöver lägga färre timmar över lag på de äldre. Andra fall är fler timmar
lagda på föreningsliv. Att träna ett ungdomsfotbollslag i 2 timmar är sällan
föräldrar får betalt för men det betyder inte att ett värde inte skapas, värdet
är nog motsvarande att hålla en fritidsgård öppen den tiden, minst.
I USA har försök med förkortad eller ändrade arbetstider
prövats. I Utah provade man att gå från den klassiska 8 dagarsdagen till 10
timmars arbetsdag men de anställda var lediga fredagar vilket gav en längre
helg[4].
Detta var ingen reduktion av arbetet men skapade bättre öppettider för
medborgare som också hade 8 dagars arbetsdag och hade svårt att ta sig till
myndigheten.
En medborgare som gillade programmet är den Utah bosatt Jose Sales
"eftersom jag kan komma in efter jobbet och ta hand om mina affärer -. 20
minuter och jag är klar". En som är missnöjd är Nicki Lockhart, anställd
med 10 timmarsdag ”Klockan är runt 15:30 på eftermiddagen, just när tröttheten
börjar sätta in, med nästan tre arbetstimmar kvar att gå, en 10-timmars
arbetsdag för mig är som en evighet,". Programet fungerar nog inte
för alla.
50 procent av de 18.000 anställda som deltog i försöket
rapporterade att tiderna gjorde dem mer produktiva. När försöket avslutades
ville 70 procent behålla det gamla schemat. Som anledningar angav de allmänt
välbefinnande samt bättre familjeliv.
[1] Sveriges
bruttonationalprodukt, BNP, uppgick till 4 155 miljarder kronor år 2015.
Jämfört med 2014 ökade BNP med 4,1 procent. Tillväxten under det fjärde
kvartalet 2015 var 4,5 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år
och 1,3 procent jämfört med tredje kvartalet 2015. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---Sverige/
[2] Sverige
har under ett antal år haft en stark befolkningsutveckling. Nativiteten är relativt
hög i en europeisk jämförelse, men framför allt beror ökning en på en ökad
invandringen.
[3] Juliet Schor (1992) The
Overworked American: The Unexpected Decline Of Leisure. New York: Basic Books.
[4] Jenny Brundin, 2009 april. http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=102938615
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar