fredag 21 oktober 2016

Snabbrörlig marknad



Figur: Tid mellan Introduktion av innovation och konkurrents inträde. 1887-1986. Källa Agaewal and Gort (2001)

Marknaden rör sig snabbare än förr och därför kommer det ta längre tid att ställa om. EN konkurrent som kommer med en produkt som kan konkurrera med den egna är sällan roligt för ett företag. Tiden från en produkts inträde tills en kokurrerande produkt har kommit har gått ner. I en studie av Agaewal and Gort (2001) gick de igenom 46 stora innovativa produkter på konsumentmarknader som kommit till marknaden och som fått konkurrens. Antalet produkter är inte jättestort, men forskarnas urval verkar, utifrån rapporten, vara utan större bias, men en viss slutsats borde gå att dra. Det går snabbare och under de dryga 30 åren sedan senaste mätpunkten är det möjligt att tiden ytterligare har förkortas. Ett exempel är Nokia vars telefoner blev helt frånsprungna, något man under Nokias topp inte hade kunnat tro. Denna teknikutveckling är intressant för att omställningen från succé till katastrof verkar ha krympt.  

onsdag 19 oktober 2016

AI i Ledningsgruppen



Nyheten[1] att It-konsulten Tieto har valt en artificiell intelligens, Alicia T, i ledningsgruppen för enheten för datadrivet beslutsfattande, är förmodligen en PR-spinn. Allice T ska ha full rösträtt och via ett samtalsgränssnitt ska det vara möjligt att föra samtal med AI-personligheten. Tanken är att Alicia T ska hjälper ledningsgruppen att hitta information och fatta databaserade beslut som människor  inte kommer att tänka på eller känner till.

Projektet som AI-n är framtagen i syftar till att studera effekterna av beslutsfattande i en grupp som består av människor och robotar. Kommer AI i en ledningsgrupp hota välbetalda arbetstillfällen? Möjligt men inte troligt. Visst en AI kostar att ta fram och optimera lön långsiktigt kommer inte betalas ut. Det skulle i en del fall vara värt att ha en neutral part i beslutsfattandet då många beslut tas med en viss dos av irrationalitet. Exempelvis kan den som lett ett projekt inte vilja ge upp det när mycket resurser har plöjts ner. Man har en helt annan syn på ”sunk-costs” än vad den som kallt kollar på den ekonomiska nyttan. Revirstrider skulle kunna mildras då en part blir överkörd av en AI och inte en människa man kan gå och vara arg på.


[1] http://www.di.se/nyheter/it-bolag-valjer-ai-i-ledningsgrupp/

måndag 17 oktober 2016

Red Queen paradox



“The Red Queen's race” är en händelse som utspelas i Lewis Carrolls verk Alice i Spegellandet och involverar den röda drottningen, en representation av en drottning i schack, och Alice som ständigt springer men stannar kvar på samma plats. Ur boken[1]

"Well, in our country," said Alice, still panting a little, "you'd generally get to somewhere else—if you run very fast for a long time, as we've been doing."
 "A slow sort of country!" said the Queen. "Now, here, you see, it takes all the running you can do, to keep in the same place. If you want to get somewhere else, you must run at least twice as fast as that!"

Konversationen leder tankarna till dagens arbetsmarknad. För att ta sig framåt kan man inte bara röra sig framåt i den vanliga lunken, det är inte nog. Sätten att arbeta förändras och i vissa branscher förändras de blixtsnabbt. Man kan möjligen klara sig på samma jobb men försvinner det är man hopplöst efter. Ett exempel är när anställda på avdelningen ibland ropar i frustration över något. Exempelvis hur en fil ska bifogas till ett mail eller ordningen i en Power point ska flyttas.


[1] https://www.gutenberg.org/files/12/12-h/12-h.htm

tisdag 4 oktober 2016

Arbetskraftskostnad och jobben



Är Sverige en bra plats att ha arbeten på? Nu när Ericson beslutat att skära ner arbetsstyrkan med 3000 tjänster finns det anledning att fundera på om allt står rätt till i Kungariket Sverige. 

Något som talar emot att Sverige kommer behålla jobb framöver är att kostnaden för arbetskraft ökar snabbare än i övriga Europaområdet.om arbetskraft och maskiner som sköter sig själva är substitut till varandra kommer den som kostar mindre att vinna. Om en person tycker att McDonalds och Max är exakt lika goda men en måltid på Max kostar 10 kronor mer kommer personen med de beskrivna preferenserna att välja det billigare alternativet. 

Kostnaden att producera drar iväg i Sverige. Under 2015 var ökningstakten för arbetskraftskostnaderna i Sverige 2,7 procent, medan den var 1,6 procent i Västeuropa och 1,8 procent i Euroområdet, enligt Eurostat. Detta är anledning att oroa sig, även om andra möjliga förklaringar som mildrar oron finns som jag kommer återkomma till.

Kostnadsökningsprocessen har pågått länge. Under femårsperioden dessförinnan denna var ökningstakten varje år omkring 0,5 procentenheter högre i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet. Även när man tittar tio år bakåt gäller samma trend. Under 2015 var kostnadsnivån i Sverige 11 procent högre än i euroområdet och 5 procent högre än i Västeuropa, enligt data från amerikanska Conference Board. Vi är inte värst när det gäller produktionskostnader. Ett fåtal länder hade en högre kostnadsnivå, Schweiz, Norge, Danmark, Tyskland och Belgien.

Kronan är i dagsläget lågt värderat som en följd av att riksbanken håller minusräntor för att få till en inflation på 2 procent, nu ligger den kring nollstrecket. När räntan i ett land sänks blir det mindre attraktivt att placera pengar där då man kan få en högre ränta i ett annat land. Detta leder till att människor flyttar pengar och efterfrågar mindre av en valuta som därmed sjunker. 

En anställd i den svensk tillverkningsindustri kostar 352 kronor per timme enligt Conference Board. I grannlandet Estland, geografiskt väldigt nära, är motsvarande kostnadsnivå 93 kronor per timme. Om två hantverkare kunde utföra samma jobb lika bra men kostnadsbilden såg ut sådär hade en av dem fått jobba betydligt mer.  

Kostnadsbesparingarna för att ersätta människor med robotar varierar från land till land. Sverige är ett land som jämfört med andra inte väntas ge så stora besparingar. 8 procent, vilket för ett företag inte är lite. Dock betydligt lägre än de i snitt 16 procents kostnadsbesparing som Boston Consulting Group[1] har räknat fram. Den globala försäljningen av avancerade industrirobotar ökade med 23 procent år 2015. De nya robotarna för runt 25.000 dollar kan ersätta en människas arbete och över dess livstid motsvarar kostnaden för företaget 4$ per timme.


Teknikföretagen i en ny rapport[2]


[1] http://www.ibtimes.com/industrial-robots-could-be-16-less-costly-employ-people-2025-1811980
[2] http://arbetsmarknadsnytt.se/svenska-arbetskraftskostnader-hogre-an-i-omvarlden/