torsdag 23 juni 2016

Rekomendationer till politiken - hands of.



När tekniken förändras och tidigare trygga jobb hotas kommer intressegrupper sätta ner klackarna i backen så att gruset sprutat för att hålla emot utvecklingen. Vi behöver vara tillåtande för att se vad den nya världen för med sig. Vi kan mycket väl vara precis i början av en ny teknisk revolution. Det kommer inte gå att stoppa den men det är lätt att hamna efter andra länder om vi bromsar.
De tre intressantaste rekommendationerna från om hur teknikutvecklingen ska mötas av politiken har pressenterats av forskarna Christian Sandström ochChristofer Laurell, som vi bygger ut lite. Varje samhälle är unikt och behöver möta utmaningarna på sitt eget sätt. Vi vet att dagens intressen ligger nära dagens makthavare. Det kan vara ett fackförbund som finansierar ett parti eller personliga kopplingar mellan politiker och de som lämnat politiken för att arbeta i näringslivet.
  1. Betrakta inte dagens lagar och regler som ett perfekt system, utan som en produkt av historiska realiteter avseende tekniska och ekonomiska för­hållanden. Den politiska processen är plågsamt långsam ofta. Kommissionerna kan sitta i flera år för att arbeta fram förslag som kommit till efter några år av offentliga utredningar. Den som har tagit beslut om regelverk byggda på dessa processer ser nog lätt en perfektion i sitt arbetet. När något plötsligt kommer och slår sönder det existerande är det lätt att tycka att det är bra som det är. Det som var bra igår är inte nödvändigtvis bra idag, ny fakta innebär alltid en ny verklighet.
  2. Bejaka det institutionella experiment som Uber och liknande bolag initierat, bejaka inte Uber eller någon specifik intresseorganisation. Delnings­ekonomin ÄR precis i början av sin resa. Att välja ut en vinnare kan få oss att hamna på ett spårbundet teknikspår som är allt annat än optimalt. Kommer Uber överleva? Möjligen men nte säkert. Teknikhistorien och IT-sektorn är nedsölad av företag som verkade fantastiskt men som inte klarade sig, ur deras döda kroppar kan det dock växa blommor.
  3. Sätt efterfrågan i centrum, inte utbudet. Varor och tjänster måste skapas för användare, inte för att gagna en särskild bransch eller de arbetstillfällen som råkar finnas för stunden. Ingen produkt, hur bra den än är kommer användas om kunderna inte gillar den. Ibland blir det så att en bedömt sämre produkt blir standard. QWERTY må vara ett långsammare sätt att skriva på men det blev ledande.
  4. Glöm flaggskeppen. Uber och Airbnb har fått mycket uppmärksamhet. Det är dock inte de enda företagen på marknaden, de skiner mest i media men att bara fokusera på dem kommer göra att man missar 1000-tals andra.
Då som nu fanns det intressegrupper som ville ”rädda” jobben. Med ”rädda jobben” avses att frysa tiden och inte utvecklas. Ett exempel på när politiken försökte rädda jobben var under Varvskrisen på 1970-talet. Staten betalade miljarder för produktion av båtar som ingen köpte. Båtarna fick ligga och rosta i norska fjordar. Pengar i sjön helt enkelt. Jobben behölls tillfälligt men på längre sikt var det ohållbart och varven lades ner.
Det hade varit mer ekonomiskt effektivt att ge alla anställda ett par miljoner för att inte arbeta.
När pengar läggs på att bevara ett jobb tas dessa pengar någon annanstans ifrån. Från fungerande företag vilket innebär att jobb försvinner till det sjunkande skeppet båtbyggarbranschen.
Ledaren för det största oppositionspartiet, 2009, hade inte lärt sig varvskrisläxan när SAAB gick till företagshimlen. Han ville ge skattepengar för att rädda jobben. Om man betalade dessa jobb med skattepengar skulle man tydligen få in skattepengar när de skickade tillbaka en del av det de fick. De ekonomiska teorierna var något grumliga.

tisdag 21 juni 2016

Förarlösa bilar kommer revolutionera våra städer



Vad för städer kommer vi se genom rutan till den självkörande bilen i framtiden? Kommer städerna översvämmas av bilar som Los Angeles och många andra storstäder gör eller kommer de vara fyllda av parker där parkeringarna en gång fanns. Alternativ kommer hus byggas på grusplanerna i city som vi nu kallar parkeringsplatser?

Parkeringsplatser är något vi avskyr, när de behövs så är de slut och nästan all annan tid finns de i överflöd. De finns längst stadens gator och tar upp hälften av vägen, i stalinistiska betongklumpar, även kallade parkeringshus, finns de i överflöd och fyller upp hela kvarter i stadskärnorna.  Inom 10 år kommer parkeringshusen vara ett minne blott, precis som parkeringar i största allmänhet, i alla fall i städerna.

Om vi med fantasin reser till Berlin eller Washington via google maps kan vi se att stora ytor tas upp av parkeringar, även på väldigt centrala områden. En studie visade att 45% av biltrafiken i Brooklyn är bilar som snurrar runt för att hitta en parkering. Förarlösa bilar skulle göra detta helt onödigt. De kan åka hem om vi äger bilen, hämta nästa person eller alternativt köra till ett centralgarage. Ett examensarbete från Kungliga tekniska högskolan utfört av Pierre-Jean Rigole räknade nyligen ut att de 136 000 bilarna som trafikerar Stockholmsområdet skulle kunna bytas ut mot 9 700 självkörande bilar. Två genombrott inom hur bilar används kommer bana vägen för detta.

Marken som används till parkeringsplatser kommer kunna användas till boenden. San Fransisco har ett program där de omvandlar parkeringar till parker. Grönområden gör luften bättre och sänker temperaturen i städerna. En tillräckligt varm dag kan man steka ägg på nästan flytande asfalt, ett skogspart kan få ner medeltemperaturen med 2 grader. 

Parkeringsplatsergör allt annat dyrare. Stormarknader i städer är ett tydligt exempel, vidsträckta öppna asfalterade områden utanför affärer som ofta tar upp mindre yta än dess parkering.  Ett markpris som måste slås ut på det kunderna köper. 

I Sverige och världen är det inte ovanligt att de som bygger bostäder har krav på sig att också bygga ett visst antal parkeringar. Exempelvis 1.1 parkering per lägenhet, förmodligen därför det aldrig är nått problem att hitta parkeringar i ett nytt studentområde. Parkeringstvånget innebär att de som inte har en bil måste betala för dessa. 

En analys utförd i Seattle kom fram till att kravet att ordna parkeringar drev upp hyran med 250$ i månaden. När en parkeringsplats kan säljas för flera miljoner i Stockholm inser man varför. En studie i Chicago kom fram till att en tredjedel av parkeringsplatserna var tomma under natten. Samma studie fann att parkeringstvånget i Los Angeles sänkte antalet nya lägenheter när det byggdes med 13 %. Värst drabbas de fattiga som i mindre utsträckning har bil.

måndag 20 juni 2016

Skogshuggare huggs bort



En av mina favoritsånger som Monty Python har gjort handlar om skogshuggare:

CHORUS: He's a lumberjack, and he's okay,
He sleeps all night and he works all day.

Mounties: He cuts down trees, he skips and jumps,
He likes to press wild flowers.
He puts on women's clothing
And hangs around.... In bars???????
Blir bara roligare ju mer man lyssnar på texten. Nått som inte är rolig är skogsarbetarnas förväntade sysselsättningssiffror.

De träffas från två håll när det gäller teknisk utveckling. Dels använder vi mindre papper. Vi skriver inte ut lika mycket, vi skickar inte brev på papper och vi läser tidningar och böcker digitalt. Möjligen använder vi lite lyxigare toalettpapper men det är en marginell fråga. Sedlar må också vara en marginalföretelse [1]om man jämför med en helgtidning från Dagens nyheter men pengar använder vi inte heller längre i den formen.

Utöver det som tidigare skrivits robotiseras mycket av deras yrke. I USA förväntas antalet skogsarbetare minska med 9 procent fram till 2022, detta kan vara överdrivet optimistiskt. När jobben försvinner slår det mot landsbyggden speciellt där skogsbruket fortfarande på vissa orter är stora arbetsgivare. Det finns även ett antal svenska städer som har pappersbruk som största arbetsgivare.
 

[1] http://www.lifehack.org/articles/work/10-jobs-disappearing-due-technological-advances.html

Babelfisken äter upp tolkarna



Ge algoritm-specialisterna några år samtidigt som exempelvis mobiltelefoner blir ännu snabbare och översättning av talat språk i realtid blir en enkel fråga. Textöversättare försvinner flera år innan simultantolkarna går samma väg. 

I liftarens guide till Galaxen finns Babelfisken som man sätter i örat för att förstå alla andra rymdvarelser. Det svenska företaget Skype har gjort Verklighetens Babelfisk tillgänglig för alla med Windows 8.1 eller 10. Nu har Skype släppt sitt översättningsprogram fritt. Enligt Techcrunch[1] finns Skype Translator att ladda ned fritt i Microsofts appbutik. Programmet kan översätta både röstsamtal och chattmeddelanden mer eller mindre i realtid vilket gör att om en vän säger något på italienska kommer jag höra det på svenska. Dock klarar den digitala tolken inte av talad svenska, än så länge, däremot engelska, mandarin, spanska och italienska[2].

Vi kommer inte behöva programera datorerna med ett ord åt gången, sten=stone, för att skapa perfekta (någorlunda tolkar). Med maskininlärning kan datorn själv, genom att analysera stora mängder data, skapa beslutsregler. Ett exempel är Googles översättningstjänst Translate som må ha en del brister som speciellt dyker upp i nigeriabrev, som automatiskt kan översätta text mellan 90 olika språk. Tjänsten tar data av texter som redan finns översatta till flera språk (till exempel dokument från internationella organ som EU och FN, eller böcker som finns utgivna på flera språk), tänk varje översättning av Harry Potter. När en användare skriver in en fras på svenska, söker Google translate efter liknande fraser i sin databas. Tjänsten behöver egentligen inte ”förstå” språken för att kunna utföra översättningen, med tillräckligt många sammanhang kan den skapa en hyggligt korrekt översättning. Möjligen kommer människor sköta finliret, men varje gång vi ger Translate lite input genom att i översättningen rätta den kommer resultatet bli bättre
Adja Eu`s Directorate-General for Translation.

[1] http://techcrunch.com/2015/05/12/skype-translator-preview-now-available-to-all/
[2] http://www.idg.se/2.1085/1.625858/skype-direktoversattning

Bra på SvD-debatt om de som vill stoppa Uber



Rekommendation av debattartikel: [1] ”Vi behöver fler Uber, inte färre”. Christian Sandström och Christofer Laurellskriver idag på SvD –debatt om motståndet mot nya tekniker som omformar marknaden och möjligen gör människor arbetslösa. Jag håller med dem.

När tekniken förändras och tidigare trygga jobb hotas kommer intressegrupper sätta ner klackarna i backen så att gruset sprutat för att hålla emot utvecklingen. Vi behöver vara tillåtande för att se vad den nya världen för med sig. Vi kan mycket väl vara precis i början av en ny teknisk revolution. Det kommer inte gå att stoppa den men det är lätt att hamna efter andra länder om vi bromsar.

”A Kodak moment”. På den privata delen arbetsmarknaden är ingen trygg. Den offentliga delen kommer inte vara säker heller från förändringar. Dock ligger många av de statliga basfunktionerna som polisväsendet inom Ronald Reagans tankar rörande staten “A government bureau is the nearest thing to eternal life we’ll ever see on this earth.”[2]. En ny teknologi kan ibland kullkasta en hel industri eller det dominanta företaget inom industrin (Sandström, 2011).

Många känner till uttrycket ”A Kodak moment”, färre känner till vad Kodak gör idag. År 2005 rankades Kodak som nummer 1 på den amerikanska marknaden för digitalkameror. Av den breda allmänheten används knappt dedikerade digitalkameror längre utan kameran är en del av telefonen, laptoppen eller paddad. Den 19 januari 2012 skickade Kodak in papprena för att få kapitel 11[3] skydd enligt konkurslagen. Aktien hade rasat från 90 dollar år 1997 till $0.36 per aktie.

Kodak mötte en förändring av hur teknologin tillämpades. Deras bilder var inte sämre än de tidiga mobilkamerorna, de var snarare överlägsna, vilket de själva konstaterade. De saknade dock insikten att exempelvis portabiliteten och att snabbt kunna sprida bilderna uppvägde nedsidan med sämre kvalitet. Ny teknologi skapar en massiv mängd osäkerhet för företagen. Det experimenteras mycket, nya företag poppar upp som svampar ur jorden. De gamla företagen slåss ibland vildsint mot det nya som i fallet Uber som är ett nytt sätt att organisera taxiåkande. Taxiförbundet svarade med en motkampanj där de bildade det fiktiva bolaget ”Sharefix” som skulle bli en delningsplattform för hantverkartjänster ”Genom ett kreativt skatteupplägg kan vi erbjuda dig allt som etablerade byggfirmor kan, fast till ett betydligt lägre pris. Det är vad vi kallar disruptive!.[4]

Sandström, C., 2011. Hasselblad and the shift to digital imaging. IEEE Ann. Hist. Comput. 33 (3), 55–66.




[1] http://www.svd.se/vi-behover-fler-uber-inte-farre/om/naringsliv:debatt
[2] A Time For Choosing (The Speech – October 27, 1964), även om han förmodligen fick inspiration från senator James F. Byrnes, som 1933 sa Ii den amrikanska senaten: “The nearest earthly approach to immortality is a bureau of the federal government.”
[3] Chapter 11 is a chapter of Title 11 of the United States Bankruptcy Code, which permits reorganization under the bankruptcy laws of the United States
[4] http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2015/11/30/taxiforbundets-reklamkupp--en-uberparodi/