En ekonoms råd till universitetsstudenter - jobben försvinner

Om hälften av jobben som finns idag är borta om 20 år, som en väl citerad studie från Oxford universitet säger, är chansen att utbildningen som du som studentet påbörjar idag inte kommer finnas om tjugo år. I vissa fall inte ens om fem år när din examen är avlagd. Det finns några strategier för åttio och nittiotalisterna på universiteten för att inte bli lika ute på arbetsmarknaden som modet på kläderna under den tidsperiod de växte upp.

Ekonomen Erik Brynolfsson brukar säga att den första industriella revolutionen ersatte muskler med maskiner. Den andra revolutionen kommer handla om att komplementera eller göra mycket våra hjärnor gör onödigt. Maskiner kommer fortsätta bli smartare, snabbare och billigare.  

Det är dumt att försöka konkurera med någon som kan jobba 24 timmar om dygnet och blir tio gånger billigare vart femte år. Jobb att undvika är rutinmässiga informationsprocesser, exempel på sådana är att boka flygbiljetter, enkel bokföring eller mellanchefspositioner. Det är därför smart att tänka på vad som är substitut och komplement till den snabbt utvecklande teknologin. Man bör undvika yrken där maskiner snabbt ersätter människor, datorerna är substitut till oss. Ett substitut är något som kan ersätta nått annat utan några ledsna miner, exempelvis pizza eller hamburgare när snabbmatssuget sätter i. 

Alla tekniker är inte substitut. Det finns arbetsuppgifter där teknologi kompletterar oss eller åtminstone är neutrala. Dessa är värda att bemästra för att rida på tekniksutvecklingsvågen. När data blir mer lättillgänglig och billigare kan vi besvara frågor vi förut inte kunde något om. Människor som ställer frågor med data är ofta forskare och analytiker samt entreprenörer som därmed blir allt mer värdefulla. 

Den gamla tidens universitetsutbildning är över. Det kommer inte räcka med att gå universitet och ta en enkel examen och jobba inom dess fält tills man går i pension. Livslångt lärande kommer bli viktigare. Den som jobbar bör planera för att återvända till universiteten mitt i arbetslivet för att komplettera förmågor. Det kommer krävas sparande eller politiska stödsystem. En bra vana kan vara att sätta av fyra timmar per arbetsvecka för att lära sig nya saker. Det finns många gratiskurser digitalt på universiteten eller exempelvis Khan Acadamy. Alternativt kan man sätta av en dag i veckan då man läser efter jobbet inom en facktidskrift eller böcker för att vidga sitt sinne.

Även om spettskunskap potentiellt ger mest pengar ökar det också risken att man inte kommer kunna gripa nya möjligheter. Ens kunskapsfält försvinna man kan också slå in i ett tak. Om man exempelvis ger sig in i en forskarkarriär kan finans och ekonomikurser vara bra då man mycket möjligt kan leda en större verksamhet i framtiden.

Vi är allt mer omgivna av smarta maskiner. En universitetsstudent bör försöka få så mycket exponering mot dessa som möjligt för att lära sig vad de är kapabla till och hur man kan komplementera dem. En relevant fråga att ställa sig är: vilka problem skulle gå att lösa om en kollega kan räkna på oändliga saker och aldrig bli trött och gå hem? Vad skulle jag kunna göra om en kollega kan ta fram vad som helst ögonblickligen från minnet och på ett tydligt sätt presentera information från en kaotiskt stor textmängd? 

Maskinlärandet gör att det är svårt att se någon idiotsäker plan för vad universitetsstudenter ska göra för att framtidssäkra sin plats på arbetsmarknaden. Det finns dock ett antal saker studenter kan göra för att öka oddsen för att deras färdigheter kommer efterfrågas. 

Det finns flera strategier för att möta framtiden, här är två. Antingen kan vi bli skapare av den förändringen. Under hela den industriella historien har efterfrågan på högkvalificerad arbetskraft som arbetar med vetenskapliga och ingenjörsmässiga genombrott växt. Att bara ta en enkel universitetsexamen ger inte längre en speciellt stor lönepremie. Med en enkel examen menar jag lite slarvigt motsvarande en kandidatexamen.  Examen är det man ska ha för att ens kunna komma genom arbetsmarknadens portar. Specialisering på universitet ger däremot en bättre pay-off. Teknikutvecklingen drar också upp produktiviteten på de med högt humankapital vilket gör att de kan få mer betalt för sina kunskaper.

Den andra strategin är att rikta in sig på ett område som datorer inte är bra på – Empati och skapande. Företag som skapar upplevelsetjänster och service kommer maskiner ha svårt att konkurrera ut, samma sak med teater som kanske inte är känd för sin höga lön eller jobbtrygghet.  Demografiska förändringar gör att det finns en ökad efterfråga på jobb inom äldrevården, en speciallitet som läkare sällan väljer.

Det finns tre färdigheter som kommer bli viktiga att ha. Den första handlar om att lära sig hur man kommer åt information. Att de tio första Google sökningarna inte är bra betyder inte att informationen inte finns utan snarare att vinkeln man valt för att angripa problemet inte var bra nog. När man tar in mer information är det lättare att se trender om vad för kunskap som inte kommer behövas i framtiden.

Den andra färdigheten är att lära sig att få saker o-lärt. Människor tenderar att lära sig saker enligt tumregler som står fast även när förhållanden förändras. ”Vi har alltid gjort på det sättet”. Det är lätt att klänga sig fast vid den tryggheten när man blir äldre. Att byta sätt skulle signalera att allt man har gjort tidigare har varit sämre än det skulle kunna vara och skulle inte det skada självkänslan?

En tredje färdighet för att överleva i en föränderlig ekonomi är att fler saker kommer utföras av mindre men mer specialiserade företag. I dessa kommer företagskultur bli mindre relevant och stället på samma arbetsplats kommer bli kortare. Den gamla tidens jätteföretag är en ny företeelse och många är på väg att försvinna. Detta betyder inte att företagen omsätter mindre, de har bara inte samma mängd anställda. Ett företag, tänk en fabrik hade anställda som skötte städning, vakt och mat. 

Dessa är nu outsourcade till företag som Adecco och Securitas. Det är bara den verkliga spetskompetensen som sparas på företaget. Räkningar kan någon annan skicka ut.  

Om man ska beskriva sig med ett ord för att framtidssäkra sin karriär är ”problemlösare” en bra ansats. Datorer och robotar kan ta han om redan lösta processer, när det blir problem är datorerna begränsade. Problemlösning handlar om att sätta ihop nya tillvägagångssätt som ingen har tänkt på. För att bli bra krävs en viss kunskapsbredd för att kunna tänka nya tankar. En innovation kan vara att man sätter ihop två olika produkter för ett nytt användningsområde. Om man inte känner till den ena produkten kommer ens hjärna aldrig tänka tanken att de två kan bli en. 

På en grundnivå är en problemlösare en person med analytiska färdigheter såsom logik och kritiskt tänkande samt en stor bekvämhet med empirisk forskning. Att vara en problemlösare kräver även att mans er den stora bilden, har fantasi och uppfinningsrikedom. Det kan därför vara värt att komplettera en tung naturvetenskaplig utbildning med kreativt skrivande. 

Slutligen, digitaliseringe och nätverkssamhället skapar vinneren tar allt situationer. Det gör det också möjligt att bli vinnare i väldigt smala branscher. Följer man sin passion och blir extremt bra inom ett smalt område så kan man nå framgång just för att det finns en marknad som inte fanns tidigare. Det har nog aldrig i historien funnits ett bättre tillfälle att vara en individ med en väldigt unik talang eller kunskap att erbjuda världen.  

Jonas Grafström