När det gäller implementering av automatiseringsteknologi är
min uppfattning efter att ha bott två år i USA att de ligger efter Sverige.
Snabbmatskedjan Wendys ska nu påbörja försöksverksamhet med maskiner där man
beställer maten själv utan kontakt med någon i personalen – inget ovanligt på
exempelvis Max i Sverige. 6000 resturanger kommer eftersom minska ner
kassapersonalen till förmån för automatisering. Detta som svar på både Kaliforniens
och staden New Yorks utökande av minimilönerna till 15 dollar.
Det är inte helt klarlagt vad som händer om man inför
minimilöner. Om den exempelvis sätts under marknadslönen för ett arbete så ska
den inte påverka det arbetet alls. Skulle minimilönen sättas till runt 1000
kronor så är det inte orimligt att anta att effekten skulle bli en viss
arbetslöshet.
Om Sveriges regering säger ett företag måste betala någon
minst 100 kr/hr oavsett vad de utför för arbete, kommer företaget att justera
sin verksamhet. Först kommer de väldigt troligt avskedade anställda som inte är
produktiva, det vill säga producerar ett värde som är större än 100 kronor
(sociala avgifter inte inräknat).
Företagen kommer också måsta konsolidera befintliga
uppgifter. Till exempel, om ett företag betalar 80 kronor för att sopa golvet
kommer den personen få lämna. Två alternativ uppstår vanligtvis. Antingen
golvet kommer inte sopas alls, eller (B) någon annan kommer bara tillägga att
jobbet till sin lista ansvarsområden, en produktiv arbetare kommer producera
mindre då den tar på sig denna arbetsuppgift. Företagen kommer inte att betala 100
kr för en 80 kronors uppgift bara för att regeringen bestämmer det, det är ett
trovärdigt ekonomiskt argument.
Dock finns det förbehåll. Antar man att den anställda får
lön en bit ifrån det värde de skapar finns det marginaler för att täcka upp med
att minska vinsten genom att ta vinstutrymmet skapat av de mest produktiva och
betala det som fattas för de improduktiva. Golvet måste sopas om man ska ha en restaurang,
så enkelt är det. Den negativa konsekvensen är då att löneökningen för
grupperna stannar av, mest märkbart för de produktiva då deras förbättring
delvis ska betala den andres möjligen mindre produktivitetsutveckling.
Ett annat alternativ är att höja priserna för att
kompensera. Danny Meyer´s exklusiva burgarkedja, Shake Shack, satsat på viljan
hos snabbmatskonsumenterna att spendera några dollar mer för kvalitet
ingredienser högre och bättre kompensera arbetare har hållit sitt löfte att höja
priser år 2016 för att kunna hålla sig på lönenivåer ovanför minimilönen. Shake
Schack betalar redan höga löner så effekten borde inte bli hög, utöver det kan
även deras kunder vara mindre priskänsliga än andra delar av
snabbmatssegmentet.
Påverkan på Sverige?
Lönesituationen är annorlunda i USA. Enligt Bureau of LaborStatistics tjänar en snabbmatskock i snitt 8.25 dollar per timme, vilket ger
18000 dollar per år. Huruvida detta innehåller ett bra sjukvårdspaket och
ordentliga pensionsavsättningar vet jag inte. Lönerna för den svenska
motsvarigheten är dock så stora (även om man inte tjänar så mycket i Sverige
heller) att en minimilön förmodligen inte är aktuell.
Kommer det införas i Sverige?
- Möjligen om lönegapet går isär för mycket mellan de som tjänar extremt mycket och de som utför enkla service yrken blir för stor.
- Får det effekt på jobben? Mest troligt, det kan leda till ytterligare automatisering av verksamheten.
/Jonas Grafström
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar