lördag 14 maj 2016

6000 Wendys ska automatisera - minimilönernas fel?



När det gäller implementering av automatiseringsteknologi är min uppfattning efter att ha bott två år i USA att de ligger efter Sverige. Snabbmatskedjan Wendys ska nu påbörja försöksverksamhet med maskiner där man beställer maten själv utan kontakt med någon i personalen – inget ovanligt på exempelvis Max i Sverige. 6000 resturanger kommer eftersom minska ner kassapersonalen till förmån för automatisering. Detta som svar på både Kaliforniens och staden New Yorks utökande av minimilönerna till 15 dollar.

Det är inte helt klarlagt vad som händer om man inför minimilöner. Om den exempelvis sätts under marknadslönen för ett arbete så ska den inte påverka det arbetet alls. Skulle minimilönen sättas till runt 1000 kronor så är det inte orimligt att anta att effekten skulle bli en viss arbetslöshet.
Om Sveriges regering säger ett företag måste betala någon minst 100 kr/hr oavsett vad de utför för arbete, kommer företaget att justera sin verksamhet. Först kommer de väldigt troligt avskedade anställda som inte är produktiva, det vill säga producerar ett värde som är större än 100 kronor (sociala avgifter inte inräknat).

Företagen kommer också måsta konsolidera befintliga uppgifter. Till exempel, om ett företag betalar 80 kronor för att sopa golvet kommer den personen få lämna. Två alternativ uppstår vanligtvis. Antingen golvet kommer inte sopas alls, eller (B) någon annan kommer bara tillägga att jobbet till sin lista ansvarsområden, en produktiv arbetare kommer producera mindre då den tar på sig denna arbetsuppgift. Företagen kommer inte att betala 100 kr för en 80 kronors uppgift bara för att regeringen bestämmer det, det är ett trovärdigt ekonomiskt argument.

Dock finns det förbehåll. Antar man att den anställda får lön en bit ifrån det värde de skapar finns det marginaler för att täcka upp med att minska vinsten genom att ta vinstutrymmet skapat av de mest produktiva och betala det som fattas för de improduktiva. Golvet måste sopas om man ska ha en restaurang, så enkelt är det. Den negativa konsekvensen är då att löneökningen för grupperna stannar av, mest märkbart för de produktiva då deras förbättring delvis ska betala den andres möjligen mindre produktivitetsutveckling.

Ett annat alternativ är att höja priserna för att kompensera. Danny Meyer´s exklusiva burgarkedja, Shake Shack, satsat på viljan hos snabbmatskonsumenterna att spendera några dollar mer för kvalitet ingredienser högre och bättre kompensera arbetare har hållit sitt löfte att höja priser år 2016 för att kunna hålla sig på lönenivåer ovanför minimilönen. Shake Schack betalar redan höga löner så effekten borde inte bli hög, utöver det kan även deras kunder vara mindre priskänsliga än andra delar av snabbmatssegmentet.

Påverkan på Sverige?

Lönesituationen är annorlunda i USA. Enligt Bureau of LaborStatistics tjänar en snabbmatskock i snitt 8.25 dollar per timme, vilket ger 18000 dollar per år. Huruvida detta innehåller ett bra sjukvårdspaket och ordentliga pensionsavsättningar vet jag inte. Lönerna för den svenska motsvarigheten är dock så stora (även om man inte tjänar så mycket i Sverige heller) att en minimilön förmodligen inte är aktuell.
  
Kommer det införas i Sverige?

  • Möjligen om lönegapet går isär för mycket mellan de som tjänar extremt mycket och de som utför enkla service yrken blir för stor.
  • Får det effekt på jobben? Mest troligt, det kan leda till ytterligare automatisering av verksamheten. 
Läs mer: 1 2

/Jonas Grafström

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar