I den tredje teknologiska revolutionens tidsålder är det
lätt att få för sig att bara idéer sprungna ur avancerad teknologisk utrustning
och understödda av sofistikerade analyser kommer ha ett värde. Detta är inte
sant. En idé är så värdefull som människor är beredd att betala för den. Idéer
uppstår inte ur tomma intet.
Människor som är bekant med minst två grupper av människor har en
större möjlighet att se värden i de båda som kan vara intressanta för den andra
gruppen. De har även möjligheten att sälja in idéer på ett begripligt språk för
de båda grupperna.
Paul Sachs var en av grundarna till Museum of Modern Art i
New York[1], även känt som MOMA. Han
ansågs viktig för att han med kontaktnät in i många olika sfärer kunde för
samman delar av samhället som inte tidigare hade haft kontakt tidigare,
nämligen finansbranschen då han kom från familjen Goldman Sachs, museivärden då
han ansvarat för bland annat universitetetet Harvards museum och
universitetsvärlden som han hade jobbat i. hans nätverk gjorde honom till en
kritiskt viktig nod helt enkelt.
Adam Smith ([1766] 1982, p. 539) noterade att “när vårt sinne
sätts i användning inom en mängd olika områden utvidgas sinnet och vyer
förstoras”. John Stuart Mills’s ([1848] 1987, p. 581) var av åsikter att “det
är knappt möjligt att värdera storheten av att placera människor i kontakt med
personer som är olik dem själva, och med tankegångar och handlingssätt som är
obekanta för dem … sådan kommunikation har alltid varit, och är extra viktig i
denna tidsålder den primära källan för framåtskridande”.
Att bo kvar på samma ort hela livet är givetvis upp till var
och en. Nackdelen är att den som gör det kommer vara mer sårbar på
arbetsmarknaden. Om man inte lämnar, ens för ett kort tag, platsen man ursprungligen
kommer ifrån kommer det vara svårt att se möjligheter för andra än den egna
platsen. Några studieår på en annan ort är en början. När det världsberömda
Three hotell etablerades kom idén inte ur tomma intet utan av mångårig
exponering mot turister från andra platser. I en berättelse om hur Three hotell
kom till berättade grundarna att – ”Idén hade funnits i flera år, berättar
Britta Jonsson Lindvall. Vi ville ju leva kvar här och försörja oss, så vi fick
hitta på något. En filosofisk vän byggde en trädkoja som låg ensligt i vår
skog. Ibland lyckades vi att hyra ut den till gäster som kom till Brittas
pensionat[2]. ”
Att en enslig trä koja skulle vara en affärssuccé är kanske inte
det första man tänker. Men med tiden kan man snappa upp att det faktiskt finns
människor som skulle vara intresserad av att hyra en sådan. Schumpeter ([1912]
1934) skrev om att entreprenöriella ledare för samman element från separata produktionssfärer,
två personers avskilda rutiner kan sammanföras och bli något värdefullt.
Vill man ha möjlighet till framgång i framtidens
arbetsmarknad måste man öka sin exponering mot framgång. Människor med stora
och öppna nätverk som bildar broar mellan människor kommer ha möjligheten att
upptäcka och dra nytta av möjligheter som dyker upp. Stora nätverk innebär
stora informationsflöden. Ett nätverk blir som radarn på ett flygplan, man kan
se bortom horisonten och upptäcka flygplan man inte kan se med de egna ögonen.
Fleming (2002) har beskrivit hur Hewlett-Packard har varit
ett företag som har haft vidgade vyer som policy för sin personalpolitik. Ingenjörer
har flyttats mellan projekt istället för att projekten ska ha en egen anatomi
att avskeda och anställa nya utomstående. Resultatet blev att Hewlett-Packards
teknologier konstant mixades runt och nya kombinationer uppstod.
Burt, Ronald S. "Structural holes and good ideas1." American
journal of sociology 110.2 (2004): 349-399.
Fleming,
Lee. 2002. “Finding the Organizational Sources of Technological Breakthroughs:
The Story of Hewlett-Packard’s Thermal Ink-Jet.” Industrial and Corporate
Change 11:1059–84.
Smith,
Adam. (1766) 1982. Lectures on Jurisprudence. Indianapolis, Ind.: Liberty Fund.
Schumpeter,
Joseph A. (1912) 1934. The Theory of Economic Development, translated by
Redvers Opie. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Mills, John
Stuart. (1848) 1987. Principles of Political Economy. Fairchild, N.J.: Augustus
M. Kelley.
[1]
https://en.wikipedia.org/wiki/Paul_J._Sachs
[2]
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/lantbruk-och-landsbygd/landsbygdsutveckling/temasidor/Treehotel.pdf
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar