Förarlösa fordon i gruvorna

Att åka ner en kilometer under jorden i LKAB gruvan i Kiruna är en häftig upplevelse. Mycket har hänt sedan Den stora gruvstrejken av Émile Zola kom ut första gången 1885. Bokens miljöskildringar är lysande. Den brutalt mörka klaustrofobiska beskrivningen av Etiennes, huvudkaraktärens, första nedstigning i gruvan skapar ryggradsrysningar av obehag.  Ungefär fem hundra meter under jord bröt arbetarna kolet. Krypande, knäande, liggande på rygg hackade de loss kol i ställningar som inte skulle godkännas av dagens arbetsmiljöverk. Somliga ställen var heta som finska bastus, på andra delar sipprade ett iskallt regn från otäta förtimringar. Rasrisken var konstant och något som kunde drabba vem som helst, gruvgasen förorsakade förgiftningar och ibland svåra explosioner. Zola övertygade om att arbete i en gruva bäst görs av robotar.

Rio Tinto, gruvföretag, har rullat ut en helautomatiska förarlöslastbilsflotta på två av sina järnmalmsgruvor i Pilbara i västra Australien[1]. Det Anglo-australiska företaget testar också förarlösa tåg och autonoma borrar i regionen. Företaget omfamnar ny teknologi för att öka säkerhet men framförallt skära kostnader. Den självkörande fordonsflottan presterar i nuläget 12 procent bättre än de som bemannas av människor, Primärt är det genom att raster tas bort och tidsförluster vid skiftbyten försvinner. De automatiska truckarna styrs på GPS signaler och leverera sin järnmalmslast 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. De övervakas på distans av operatörer vid en ledningscentral i Perth, mer än 1000 km bort från Yandicoogina och Nammuldi gruvor.

Om det går att styra gruvorna 1000 km från orten i Australien med teknik som har mycket utveckling framför sig skulle det då gå att göra det i Sveriges gruvor långt uppe i norr? Svaret är förmodligen ja och jobben kommer förmodligen inte hamna på kontor i Kiruna och Gällivare. De datoriserade jobben skulle passa dagens ungdom som är uppväxt med datorer och datorspel, Euro Truck Simulator 2 är ett lastbilssimulatorspel utvecklat och publicerat av SCS Software där man kör runt i ett virituellt Europa och levererar saker med lastbil. 

Det är dyrt att ha anställda i Malmfälten. I alla fall när det är högkonjunktur för gruvorna. Ungdomar i åldrarna 20-24 som bor i Gällivare och Kiruna har en medelinkomst som är dubbelt så hög som snittet i resten av landet[2]. De lite äldre ungdomarna tjänar även mer än sin motsvarighet i södra Sverige. 25-29-åringarna i Gällivare hade under 2011 en snittinkomst på 285 300 kronor, snittet för landet låg på 203 900 kronor. Att styra truckarna kan lika gärna göras från Stockholm eller en kommun med hög ungdomsarbetslöshet och lågt löneläge.

Den automatisera flottan på Rio Tinto gav även bättre utnyttjande av det köpta kapitalet, vilket gör det möjligt för företaget att minska sin flotta storlek och minskar kostnaderna i investeringar, vilket slår på fordonsproducenter. Gruvjobben är på tillbaka gång, även om vi utvinner mer mineraler än någonsin. Mer än 38.000 gruv jobb försvann i Australien mellan maj 2012 och December 2014 på grund av neddragningar och införandet av mer effektiva arbetsmetoder och ny teknik, konjunkturen spelar givetvis också in.

---

[1] http://www.ft.com/cms/s/0/43f7436a-7632-11e5-a95a-27d368e1ddf7.html#axzz4ItABcCKk

[2] http://www.expressen.se/nyheter/i-kiruna-och-gallivare-tjanar-unga-storkovan/

25k postjobb bort?

En av Sveriges största arbetsgivare finns kanske inte om 5 år. 2013 omsatte Postnord i Sverige drygt 23 miljarder kronor och hade 24 000 anställda. Bara den nya polismyndigheten är en större enskild arbetsgivare. Delvis tack vare framsteg som e-post, Facebook och Twitter, håller brevbärare att bli en föråldrade yrkeskategori inom en inte alltför avlägsen framtid. I alla fall den nuvarande sysselsättningen.

I en artikel i Computer Sweden[1] beskrevs den miserabla utvecklingen för brevutbärarföretag i Norden. I Norden skickades 5,3 miljarder brev till de 25 miljoner invånarna via Postnord år 2014. Det är blott en strimma av volymerna i början av 2000-talet. I grannlandet Danmark har 65 procent av brevvolymen försvunnit sedan 2000 och i Sverige runt 40 procent. Postnord räknar med att 2020 är ungefär 20 procent kvar av den volym de hade år 2000. I USA räknar US Bureau of Labor Statistics med att 28% av postjobben komer försvinna, 139,100 jobb totalt. Utöver att färre brev skickas kommer mindre manuellt jobb behöva göras med bättre automatiserade soteringssystem och möjligen centralisering av brevlådor för att göra det lönsammare att komma ut oftare med brev om man vill upprätthålla servicenivån gällande dagar man delar ut[2]. 

Även svenska myndigheter håller på dra undan mattan för brev. Med Min myndighetspost får man post från myndigheter digitalt istället för på papper. Alltså omedelbar leverans till ingen kostnad. Det är gratis och säkert till skillnad från vanlig e-post eftersom du loggar in med e-legitimation.

Brev till en brevlåda är ett tydligt exempel på hur kostnaden på marginalen är avgörande för lönsamhet. Det kostar i princip lika mycket att lägga tio brev i en brevlåda som ett enda brev. Brevbäraren måste köra fram och sedan lägga i breven. Är det ett brev per låda under gatan tjänar företaget mindre än om de lämnar tio brev per låda. Är det för få brev måste man skära ner antalet dagar som brev delas ut. Detta kommer få påverkan för dagstidningar. 

E-handeln kommer nog kunna väga upp en del av arbetsbortfallet. Dock kan de flesta paket inte levereaar till brevlådor utan lämnas vid exempelvis ICA-butiker vilket är ett betydligt mindre arbetskraftintensivt sätt för företagen att hantera leveransen.

25.000 enkla jobb bort?

---

[1] http://computersweden.idg.se/2.2683/1.622217/om-fem-ar-skickar-vi-sa-fa-brev-att-postverksamhet-inte-lonar-sig-vad-hander-med-posten-da

[2] http://www.bls.gov/ooh/office-and-administrative-support/postal-service-workers.htm

AI poesi :)

CuratedAI är en litterär tidskrift med en intressant twist - alla berättelser och dikter genereras av maskiner med hjälp av Artificial Intelligence teknologi. Redigering, är fortfarande området för människor, men magasinet strävar efter att hålla den så lätt som möjligt.AI´n som används får lite träning i vad poesi är och hur den ser ut, sedan får den ett ord eller mening att arbeta utifrån för att skapa egna rader. Vi är inte i en position att bedöma om det är bra eller dålig poesi som har skapats. Möjligen halvhygglig lätt styldtig men om de arbetar vidare på den kan den nog utvecklas.

Madness

by Deep Gimble I

“madness in her face and i
the world that i had seen
and when my soul shall be to see the night to be the same and
i am all the world and the day that is the same and a day i had been
a young little woman i am in a dream that you were in
a moment and my own heart in her face of a great world
and she said the little day is a man of a little
a little one of a day of my heart that has been in a dream”

Vet inte om man får återge såhär, men är småintressant..

I want to be a part of it, Nätverk Nätverk.

I den tredje teknologiska revolutionens tidsålder är det lätt att få för sig att bara idéer sprungna ur avancerad teknologisk utrustning och understödda av sofistikerade analyser kommer ha ett värde. Detta är inte sant. En idé är så värdefull som människor är beredd att betala för den. Idéer uppstår inte ur tomma intet.

Människor som är bekant med minst två grupper av människor har en större möjlighet att se värden i de båda som kan vara intressanta för den andra gruppen. De har även möjligheten att sälja in idéer på ett begripligt språk för de båda grupperna. 

Paul Sachs var en av grundarna till Museum of Modern Art i New York[1], även känt som MOMA. Han ansågs viktig för att han med kontaktnät in i många olika sfärer kunde för samman delar av samhället som inte tidigare hade haft kontakt tidigare, nämligen finansbranschen då han kom från familjen Goldman Sachs, museivärden då han ansvarat för bland annat universitetetet Harvards museum och universitetsvärlden som han hade jobbat i. hans nätverk gjorde honom till en kritiskt viktig nod helt enkelt. 

Adam Smith ([1766] 1982, p. 539) noterade att “när vårt sinne sätts i användning inom en mängd olika områden utvidgas sinnet och vyer förstoras”. John Stuart Mills’s ([1848] 1987, p. 581) var av åsikter att “det är knappt möjligt att värdera storheten av att placera människor i kontakt med personer som är olik dem själva, och med tankegångar och handlingssätt som är obekanta för dem … sådan kommunikation har alltid varit, och är extra viktig i denna tidsålder den primära källan för framåtskridande”. 

Att bo kvar på samma ort hela livet är givetvis upp till var och en. Nackdelen är att den som gör det kommer vara mer sårbar på arbetsmarknaden. Om man inte lämnar, ens för ett kort tag, platsen man ursprungligen kommer ifrån kommer det vara svårt att se möjligheter för andra än den egna platsen. Några studieår på en annan ort är en början. När det världsberömda Three hotell etablerades kom idén inte ur tomma intet utan av mångårig exponering mot turister från andra platser. I en berättelse om hur Three hotell kom till berättade grundarna att – ”Idén hade funnits i flera år, berättar Britta Jonsson Lindvall. Vi ville ju leva kvar här och försörja oss, så vi fick hitta på något. En filosofisk vän byggde en trädkoja som låg ensligt i vår skog. Ibland lyckades vi att hyra ut den till gäster som kom till Brittas pensionat[2]. ” 

Att en enslig trä koja skulle vara en affärssuccé är kanske inte det första man tänker. Men med tiden kan man snappa upp att det faktiskt finns människor som skulle vara intresserad av att hyra en sådan. Schumpeter ([1912] 1934) skrev om att entreprenöriella ledare för samman element från separata produktionssfärer, två personers avskilda rutiner kan sammanföras och bli något värdefullt.

Vill man ha möjlighet till framgång i framtidens arbetsmarknad måste man öka sin exponering mot framgång. Människor med stora och öppna nätverk som bildar broar mellan människor kommer ha möjligheten att upptäcka och dra nytta av möjligheter som dyker upp. Stora nätverk innebär stora informationsflöden. Ett nätverk blir som radarn på ett flygplan, man kan se bortom horisonten och upptäcka flygplan man inte kan se med de egna ögonen. 

Fleming (2002) har beskrivit hur Hewlett-Packard har varit ett företag som har haft vidgade vyer som policy för sin personalpolitik. Ingenjörer har flyttats mellan projekt istället för att projekten ska ha en egen anatomi att avskeda och anställa nya utomstående. Resultatet blev att Hewlett-Packards teknologier konstant mixades runt och nya kombinationer uppstod. 

Burt, Ronald S. "Structural holes and good ideas1." American journal of sociology 110.2 (2004): 349-399.

Fleming, Lee. 2002. “Finding the Organizational Sources of Technological Breakthroughs: The Story of Hewlett-Packard’s Thermal Ink-Jet.” Industrial and Corporate Change 11:1059–84.

Smith, Adam. (1766) 1982. Lectures on Jurisprudence. Indianapolis, Ind.: Liberty Fund.

Schumpeter, Joseph A. (1912) 1934. The Theory of Economic Development, translated by Redvers Opie. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.

Mills, John Stuart. (1848) 1987. Principles of Political Economy. Fairchild, N.J.: Augustus M. Kelley.

---

[1] https://en.wikipedia.org/wiki/Paul_J._Sachs

[2] http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/lantbruk-och-landsbygd/landsbygdsutveckling/temasidor/Treehotel.pdf