Mårten Blix och Magnus
Henrekson, båda vid Institutet
för näringslivsutveckling, har varnat för de statsfinansiella svårigheterna som
kan följa digitaliseringen och förändrade konsumtionsmönster[1].
Statens intäkter är mycket känsliga för små förändringar i arbetsutbudet.
Digitaliseringen kan långsiktigt medföra stora förändringar av
arbetskraftsutbudet.
Digitaliseringen kommer påverka vad vi använder fritiden till
och därmed leda till förändrad vilja att jobba. Det finns en stor risk att
viljan att arbeta för att ha råd med konsumtion kommer minska. Detta för att
konsumtionen blir billigare. Om vi har en prenumeration på en bil som bara
kostar en tiondel av vad den gamla tidens bilägande kostar kommer vi inte
behöva jobba lka mycket. Tidigare spenderades löneförhöjningar på fysiska
produkter som bilar, vitvaror och tv-apparater, tänk skatteåterbäringsdagen och
människor bär ut tv-apparater från elgiganten.
En stor och ökande del av konsumtionen
utgörs i dag av tjänster, inte minst av billiga eller gratis onlinetjänster
(spel, underhållning, nyhetskonsumtion, sociala medier). Dessa köps ofta med
någon form av digital plattform från hemmet utan att transaktionen måste ses
över eller godkännas av en annan människa. Man betalar med kontokortet och så
laddas appen eller spelet ner automatiskt. De flesta spelen som spelplattformen
Steam säljer ger en speltid på över 40 timmar. Spel som World of Warcraft som
spelarna betalar för varje månad kan spelas flera hundra timmar, i de mindre
sunda fallen, under en månad. Timkostnaden för nöje om vi ser det som en
produkt får tänkas räknas mot spelets livslängd. Men 100 timmar nöje med vänner
för 400 kronor är en låg timkostnad om man jämför med en biotimme. Tiden unga,
8-18, lägger på dator och videospel har gått upp fron strax över 20 minuter
1999 till över 70 minuter per dag i snitt[2].
Detta kan nyttjas av låginkomsttagare utan att det är en
stor budgetpost för dem då appar sällan kostar överdrivet mycket och sociala
medier är genererat av användarna. Den samlade effekten av digitaliseringen är
att det krävs en mindre mängd arbete för att uppnå samma kvalitet på sin
fritidskonsumtion. Här kommer givetvis valet uppstå om man vill lägga samma
mängd pengar på fritid och få en ”bättre sådan”. Möjligen kan det ökade
konsumtionsutrymmet användas till att göra saker vi tidigare inte hade gjort
och därmed hålla uppe konsumtionen av fysiska varor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar