När tekniken förändras och tidigare
trygga jobb hotas kommer intressegrupper sätta ner klackarna i backen så att
gruset sprutat för att hålla emot utvecklingen. Vi behöver vara tillåtande för att
se vad den nya världen för med sig. Vi kan mycket väl vara precis i början av
en ny teknisk revolution. Det kommer inte gå att stoppa den men det är lätt att
hamna efter andra länder om vi bromsar.
De tre intressantaste rekommendationerna från om hur teknikutvecklingen ska
mötas av politiken har pressenterats av forskarna Christian Sandström ochChristofer Laurell, som vi bygger ut lite. Varje samhälle är unikt och behöver
möta utmaningarna på sitt eget sätt. Vi vet att dagens intressen ligger nära
dagens makthavare. Det kan vara ett fackförbund som finansierar ett parti eller
personliga kopplingar mellan politiker och de som lämnat politiken för att
arbeta i näringslivet.
- Betrakta inte dagens lagar och regler som ett perfekt system, utan som en produkt av historiska realiteter avseende tekniska och ekonomiska förhållanden. Den politiska processen är plågsamt långsam ofta. Kommissionerna kan sitta i flera år för att arbeta fram förslag som kommit till efter några år av offentliga utredningar. Den som har tagit beslut om regelverk byggda på dessa processer ser nog lätt en perfektion i sitt arbetet. När något plötsligt kommer och slår sönder det existerande är det lätt att tycka att det är bra som det är. Det som var bra igår är inte nödvändigtvis bra idag, ny fakta innebär alltid en ny verklighet.
- Bejaka det institutionella experiment som Uber och liknande bolag initierat, bejaka inte Uber eller någon specifik intresseorganisation. Delningsekonomin ÄR precis i början av sin resa. Att välja ut en vinnare kan få oss att hamna på ett spårbundet teknikspår som är allt annat än optimalt. Kommer Uber överleva? Möjligen men nte säkert. Teknikhistorien och IT-sektorn är nedsölad av företag som verkade fantastiskt men som inte klarade sig, ur deras döda kroppar kan det dock växa blommor.
- Sätt efterfrågan i centrum, inte utbudet. Varor och tjänster måste skapas för användare, inte för att gagna en särskild bransch eller de arbetstillfällen som råkar finnas för stunden. Ingen produkt, hur bra den än är kommer användas om kunderna inte gillar den. Ibland blir det så att en bedömt sämre produkt blir standard. QWERTY må vara ett långsammare sätt att skriva på men det blev ledande.
- Glöm flaggskeppen. Uber och Airbnb har fått mycket uppmärksamhet. Det är dock inte de enda företagen på marknaden, de skiner mest i media men att bara fokusera på dem kommer göra att man missar 1000-tals andra.
Då som nu fanns det
intressegrupper som ville ”rädda” jobben. Med ”rädda jobben” avses att frysa
tiden och inte utvecklas. Ett exempel på när politiken försökte rädda jobben
var under Varvskrisen på 1970-talet. Staten betalade miljarder för produktion
av båtar som ingen köpte. Båtarna fick ligga och rosta i norska fjordar. Pengar
i sjön helt enkelt. Jobben behölls tillfälligt men på längre sikt var det
ohållbart och varven lades ner.
Det hade varit mer
ekonomiskt effektivt att ge alla anställda ett par miljoner för att inte arbeta.
När pengar läggs på att
bevara ett jobb tas dessa pengar någon annanstans ifrån. Från fungerande
företag vilket innebär att jobb försvinner till det sjunkande skeppet
båtbyggarbranschen.
Ledaren för det största
oppositionspartiet, 2009, hade inte lärt sig varvskrisläxan när SAAB gick till
företagshimlen. Han ville ge skattepengar för att rädda jobben. Om man betalade
dessa jobb med skattepengar skulle man tydligen få in skattepengar när de
skickade tillbaka en del av det de fick. De ekonomiska teorierna var något
grumliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar