tisdag 20 april 2021

En helt ny värld

photo of village 

Den arbetsmarknad som skulle förändras snabbare än någonsin, vilket såg ut att vara fem år förändrades för många på fem veckor. Omstöpningen av arbetsmarknaden kom snabbare än väntat och på ett oväntat sätt. Om vi är tillbaka till normalläge om fem veckor, månader eller år vet vi inte än men vi vet at hur vi lever våra liv kommer inte vara som förr.

I nuläget är några branscher ”basically gone”. Hotell, restauranger, flyg, turism, handel (förutom det som behöver bunkras). Det är rätt många människor som jobbar i de branscherna. En del av branscherna kommer komma tillbaka, vad skulle jag inte ge för att sitta där det är en massa människor och sol. Men i andra fall så har nya levnadsmönster satt sig som känns rätt bra.

När vi vandrar genom städerna kommer affärslokaler som tidigare sprudlade av liv att vara förbommade. Många hade nog klarat sig några år till i konkurrensen med de av teknologi födda nya köpmönstren, i vanliga fall, men med en vinst som var minimal. Många affärsinnehavare hade nog egentligen fått ut mer varje månad genom att stänga och skaffa ett annat jobb men känslan av att ha sitt eget kan i många fall vara viktigare än pengar. Det är dock en helt annan sak att starta upp något efter krisen med vetskapen att man inte kommer tjäna några pengar.

Samtidigt skakas sättet vi lever våra liv om i grunden. Vi måste alla köpa fler saker på nätet då vi rekommenderas att inte ta lokaltrafiken in till staden, och det fungerar bra och är billigare. Mat beställs hem i en kavalkad av nya appar. Många av oss köpte redan mycket men många, speciellt de vi kallar riskgrupper i den äldre generationen, köpte inget alls, jag sneglar åt mina föräldrars håll. Alla tvingas vi nu att leva på nya sätt.

Distansundervisning och möten på videolänk är ingen ny uppfinning, det fanns när jag började doktorera för nästa tio år sedan men det var inget vi försökte använda i någon större utsträckning, inte ens för några månader sedan. Idag är det nästan det enda sättet att mötas och undervisa.

Vi vet inte hur länge hemmasittandet varar men om det är några månader till så kommer en ny årskurs universitetsstudenter börja utan att de flyttar till sin studentstad. Om möjligheten att mötas är begränsade varför skulle någon flytta in i en studentbostad i en stad man inte känner någon för att sitta och lyssna på föreläsningar som ändå sänds online? Det hela kanske blir en välsignelse för utflyttningsorterna. Ungdomarna blir låsta där de är utan att kunna finna jobb i storstaden. Det kan vara tid nog för att stadga sig och lägga flyttplanerna på hyllan.

På tal om möten, varför lägger jag tid på att flyga till Luleå eller London för ett möte på en till två timmar när det fungerar hyggligt på Zoom. Och i ärlighetens namn så får jag rätt mycket gjort på hemmakontoret, speciellt när man räknar med tiden det tar att göra sig i ordning och pendla in till stan.

När det är slut kommer vi resa oss. Även om många gamla krogimperier har fallit ner i konkursens klor. Så kommer nya växa fram. Kontoren kanske blir mindre men en helt ny infrastruktur för distansarbete och möten ska byggas. Kanske kommer alla kontor ha ett bra videokonferensrum. Hur vi bor kommer ändras och hemmets storlek och utformning kommer bli viktigare vad hade jag och frun inte gjort för ett till rum så jag slapp sitta i sovrummet när hon har telefonmöten.

En ny värld kommer resa sig ur den gamla. Det blir en jobbig omställning men slutresultatet ser jag framemot.

fredag 23 oktober 2020

BNP och Koldioxid i andra EU lander

 BNP kan gå upp medan Koldioxidutsläppen går ner. Vi kallar det absolut divergens. I tabellen nedan har jag kollat på förändringen av BNP i de europeiska länderna sedan 1990 där det går, några andra länder skapades efter det året. BNP sammanlagt är upp 59 procent medan koldioxidutsläppen har fallit 19 procent.

Uppgång av koldioxid har skett i åtta länder (Cypern, Irland, Island, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien och Österrike). I samtliga fallen har BNP ökat mer än vad koldioxidutsläppen har gjort i procent. I de flesta fallen flera gånger mer. Exempelvis har Irland fått 337 procent högre BNP men bara ökat utsläppen 15 procent.

Utsläppsnedgången är extra intressant för oss i Sverige som bedriver större delen av vår handel med europeiska länder. Runt 82 procent medan Kina står för endast 5,8 procent. En nedgång i ett land vi bedriver handel med innebär en nedgång i våra konsumtionsbaserade utsläpp i utlandet.

Land

Enhet

Tidsperiod

Förändring

Belgien

CO2

1990-2018

-15%

Belgien

BNP

1990-2018

65%

Bosnien & Herzegovina

CO2

1994-2017

-7%

Bosnien & Herzegovina

BNP

1994-2017

627%

Bulgarien

CO2

1990-2017

-40%

Bulgarien

BNP

1990-2017

48%

Cypern

CO2

1990-2017

64%

Cypern

BNP

1990-2017

131%

Danmark

CO2

1990-2018

-38%

Danmark

BNP

1990-2018

62%

Estland

CO2

1993-2018

-61%

Estland

BNP

1993-2018

162%

Finland

CO2

1990-2018

-19%

Finland

BNP

1990-2018

62%

Frankrike

CO2

1990-2018

-15%

Frankrike

BNP

1990-2018

55%

Grekland

CO2

1990-2018

-12%

Grekland

BNP

1990-2018

28%

Irland

CO2

1990-2018

15%

Irland

BNP

1990-2018

337%

Island

CO2

1990-2018

9%

Island

BNP

1990-2018

126%

Italien

CO2

1990-2018

-19%

Italien

BNP

1990-2018

22%

Kroatien

CO2

1995-2017

-20%

Kroatien

BNP

1995-2017

64%

Lettland

CO2

1995-2018

-61%

Lettland

BNP

1995-2018

145%

Litauen

CO2

1995-2018

-64%

Litauen

BNP

1995-2018

156%

Luxemburg

CO2

1990-2018

-16%

Luxemburg

BNP

1990-2018

167%

Malta

CO2

1990-2017

-34%

Malta

BNP

1990-2017

227%

Nederländerna

CO2

1990-2018

0%

Nederländerna

BNP

1990-2018

78%

Norge

CO2

1990-2018

36%

Norge

BNP

1990-2018

92%

Portugal

CO2

1990-2018

22%

Portugal

BNP

1990-2018

49%

Rumänien

CO2

1990-2017

-58%

Rumänien

BNP

1990-2017

81%

Schweiz

CO2

1990-2018

-12%

Schweiz

BNP

1990-2018

56%

Serbien

CO2

1995-2017

-25%

Serbien

BNP

1995-2017

106%

Slovakien

CO2

1992-2018

-41%

Slovakien

BNP

1992-2018

174%

Slovenien

CO2

1990-2018

0%

Slovenien

BNP

1990-2018

78%

Spanien

CO2

1990-2018

21%

Spanien

BNP

1990-2018

76%

Storbritannien

CO2

1990-2018

-36%

Storbritannien

BNP

1990-2018

75%

Sverige

CO2

1990-2018

-30%

Sverige

BNP

1990-2018

82%

Tjeckien

CO2

1990-2018

-33%

Tjeckien

BNP

1990-2018

62%

Tyskland

CO2

1990-2018

-27%

Tyskland

BNP

1990-2018

53%

Ungern

CO2

1991-2018

-30%

Ungern

BNP

1991-2018

77%

Österrike

CO2

1990-2018

11%

Österrike

BNP

1990-2018

70%





TOTALT

 

Tidsperiod

Enhet

Förändring

 

1995-2017 (Alla länder)

CO2

-15%

 

1995-2017 (Alla länder)

BNP

46%

 

1990-2018 (exkl. Serbien, Rumänien, Malta, Litauen, Lettland, Estland, Cypern, Kroatien, Bulgarien, Bosnien & Herzegovina, Slovakien, Ungern

CO2

-19%

 

1990-2018 (exkl. Serbien, Rumänien, Malta, Litauen, Lettland, Estland, Cypern, Kroatien, Bulgarien, Bosnien & Herzegovina, Slovakien, Ungern

BNP

59%

 





Not: BNP-aggregat är baserade på konstanta 2010 US$