Många människor kopplar framgång
till egenskaper som talang, intelligens, tur, kontakter och att våga ta risker.
Det är kanske inte alltid den bästa spelaren som står vid straffpunkten när det
ska avgöras, men vad spelar det för roll om man inte dyker upp när det ska
avgöras. Man kanske inte blir syndabocken men inte heller hjälten. Studier inom
ledarskapsforskning utmålar en ensam faktor som trumfar talang, intelligens,
tur, kontakter och att våga ta risker[1].
Nätverk. Att nätverk är viktigt
är nog inte förvånande. ”Alla är jämlika, men vissa är mer jämlika än andra”.
Så förklarar grisarna i George Orwells roman Djurfarmen varför vissa på farmen,
nämligen de själva, skall få privilegier trots att de tidigare sagt att alla
skall vara jämlika. Boken handlar om djuren på en bondgård som avsätter bonden
och tar makten själva. Nätverk leder till makt och precis som Djurfarmens
jämlikhet är alla nätverk inte heller jämlika. Det är inte storleken som räknas
utan öppenheten.
Detta enligt en studie av
ledarskapsforskaren Robert Burt vid the University of Chicago Booth School of
Business. Burt har studerat analytiker, bankers och chefer från hela världen och
kommer fram till att upp mot hälften av all variation i karriärframgång beror
på skillnaden mellan att ha ett öppet eller slutet nätverk. Deras måttet för
karriärframgång inkluderar lön, renommé, och befordringar.
När världen och arbetsmarknaden
går allt mer mot öppenhet och en nätverks ekonomi är detta inte förvånande. Ett
öppet nätverk gör att man är en nod mellan flera olika grupper och därmed
exponeras för många olika idéer och intryck. Slutna nätverk består av kontakter
mellan människor som i hög grad delar samma nätverk och känner varandra, de som
behöll kompisarna från högstadiet ungefär. Inget fel i det men att inte bredda
sig innebär ofta att man står kvar och detta leder till ökad sårbarhet.
Putnams
(2000)[2]
ser i Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans
upplösning och förnyelse en skillnad mellan överbryggande (bridging) och sammanbindande
(bonding) socialt kapital som ligger nära hur nätverk är uppbyggda. De så
kallade sammanbindande nätverken är ”inåtblickande”, - sådana nätverk förstärker
gruppers gemensamma identiteter och verkar
homogeniserande, exempel är religiösa och etniska grupper.[3]
Banden är
starka och bygger ömsesidighet och solidaritet mellan personerna som tillhör
nätverket. Fördelarna med sammanbindande nätverk är att de kan bistå med startkapital,
kunder och arbetskraft till företagare inom nätverket. För den som söker
sysselsättning hos någon annan är dock den andra typen av nätverk möjligen
bättre. Så kallade överbryggande nätverk kännetecknas i stället av att de är ”utåtblickande”.
De för samman människor från olika sociala sammanhang. Det kan vara festen där
värden har fått in konstnärer så väl som gruvarbetare för att denna tycker om
olika människor. Dessa nätverk består av svagare band mellan medlemmarna,
kanske bara en träff per år, men är mycket viktiga för att få tillgång till
information och möjligheter. Man finns på radarn. Om ett stipendie dyker upp
kan någon skicka ett snabbt mail med en länk för att de tycker att det passar
en som handen i handsken. Det gör att man får känselspröt ute i hela världen
utan att behöva anstränga sig, överdrivet mycket hela tiden. Enligt Eriksson
(2003) har flera forskare fastslagit att svagare band till avlägsna bekanta
inom andra sociala nätverk har stor potential att vara värdefulla för en arbetssökande,
än starkare band till vänner och släktingar som befinner sig inom samma
nätverk. Det sammanbindande sociala kapitalet blir en hjälp att ”klara sig hyggligt”,
men det överbryggande sociala kapitalet blir en hjälp att komma vidare och bli
framgångsrik. Detta kan vara extra viktigt om ens specialitet inte behövs på
den ort man är och man behöver flytta för att få jobb och kanske bostad.
