tisdag 9 augusti 2016

Nätverk: Vad ska man då göra för att inte krossas av förändringens flodvåg?



Många människor kopplar framgång till egenskaper som talang, intelligens, tur, kontakter och att våga ta risker. Det är kanske inte alltid den bästa spelaren som står vid straffpunkten när det ska avgöras, men vad spelar det för roll om man inte dyker upp när det ska avgöras. Man kanske inte blir syndabocken men inte heller hjälten. Studier inom ledarskapsforskning utmålar en ensam faktor som trumfar talang, intelligens, tur, kontakter och att våga ta risker[1].

Nätverk. Att nätverk är viktigt är nog inte förvånande. ”Alla är jämlika, men vissa är mer jämlika än andra”. Så förklarar grisarna i George Orwells roman Djurfarmen varför vissa på farmen, nämligen de själva, skall få privilegier trots att de tidigare sagt att alla skall vara jämlika. Boken handlar om djuren på en bondgård som avsätter bonden och tar makten själva. Nätverk leder till makt och precis som Djurfarmens jämlikhet är alla nätverk inte heller jämlika. Det är inte storleken som räknas utan öppenheten.

Detta enligt en studie av ledarskapsforskaren Robert Burt vid the University of Chicago Booth School of Business. Burt har studerat analytiker, bankers och chefer från hela världen och kommer fram till att upp mot hälften av all variation i karriärframgång beror på skillnaden mellan att ha ett öppet eller slutet nätverk. Deras måttet för karriärframgång inkluderar lön, renommé, och befordringar.

När världen och arbetsmarknaden går allt mer mot öppenhet och en nätverks ekonomi är detta inte förvånande. Ett öppet nätverk gör att man är en nod mellan flera olika grupper och därmed exponeras för många olika idéer och intryck. Slutna nätverk består av kontakter mellan människor som i hög grad delar samma nätverk och känner varandra, de som behöll kompisarna från högstadiet ungefär. Inget fel i det men att inte bredda sig innebär ofta att man står kvar och detta leder till ökad sårbarhet.
Putnams (2000)[2] ser i Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse en skillnad mellan överbryggande (bridging) och sammanbindande (bonding) socialt kapital som ligger nära hur nätverk är uppbyggda. De så kallade sammanbindande nätverken är ”inåtblickande”, - sådana nätverk förstärker gruppers gemensamma identiteter och verkar  homogeniserande, exempel är religiösa och etniska grupper.[3]

Banden är starka och bygger ömsesidighet och solidaritet mellan personerna som tillhör nätverket. Fördelarna med sammanbindande nätverk är att de kan bistå med startkapital, kunder och arbetskraft till företagare inom nätverket. För den som söker sysselsättning hos någon annan är dock den andra typen av nätverk möjligen bättre. Så kallade överbryggande nätverk kännetecknas i stället av att de är ”utåtblickande”. De för samman människor från olika sociala sammanhang. Det kan vara festen där värden har fått in konstnärer så väl som gruvarbetare för att denna tycker om olika människor. Dessa nätverk består av svagare band mellan medlemmarna, kanske bara en träff per år, men är mycket viktiga för att få tillgång till information och möjligheter. Man finns på radarn. Om ett stipendie dyker upp kan någon skicka ett snabbt mail med en länk för att de tycker att det passar en som handen i handsken. Det gör att man får känselspröt ute i hela världen utan att behöva anstränga sig, överdrivet mycket hela tiden. Enligt Eriksson (2003) har flera forskare fastslagit att svagare band till avlägsna bekanta inom andra sociala nätverk har stor potential att vara värdefulla för en arbetssökande, än starkare band till vänner och släktingar som befinner sig inom samma nätverk. Det sammanbindande sociala kapitalet blir en hjälp att ”klara sig hyggligt”, men det överbryggande sociala kapitalet blir en hjälp att komma vidare och bli framgångsrik. Detta kan vara extra viktigt om ens specialitet inte behövs på den ort man är och man behöver flytta för att få jobb och kanske bostad.



[1] http://www.va.se/nyheter/2016/02/22/storsta-framgangsfaktorn/
[2] Putnam, Robert D, 2000. Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm: SNS Förlag.
[3] http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/05/Socialt-kapital.pdf

Ingen ska behöva dö på arbetet – och kommer inte göra det (1 av 3)



Christer Fuglesang är docent i partikelfysik, och den första svenska rymdfararen, av oss kallad astronaut men Ryssland kallar dem kosmonauter. Om Fuglesang har fler rymdfärder inplanerade är oklart men inom några år är det kanske inte människor som gör det relativt farliga jobbet att bege sig ut i rymden. 

Jurij Gagarins färd var lyckad och efter honom har mer än 500 astronauter och kosmonauter flugit i rymden, samt några kinesiska också[2]. För 18 av dem har deras färd blivit den sista resan. Ryssland har förlorat 4 och USA 14, i rymden eller på vägen tillbaka från den. USA drabbats av två förödande bakslag: Challengerkatastrofen under uppskjutning den 28 januari 1986 och rymdskytteln Columbias undergång på väg mot landning den 1 februari 2003. Båda rymdfärjorna hade en besättning på sju personer. Många har varit upp mer än en gång men den procentuella chansen att vara en av de förolyckade är 3,6 procent. Kanske inte en sannorlikhet man hade känt sig bekväm med att gå till ett kontorsjobb med. Två av fem skyttlar amerikanerna hittills har byggt är kraschade. Det betyder en förlust på 40 procent. De som gått under är Challenger och Columbia. Kvar finns Atlantis, Discovery och Endeavour.

Satt i relation till något annat som är farligt, exempelvis en bestigning av Mount Everest är austronautyrket betydligt farligare. Under perioden 1921 till 2006 avled 192 personer på Mount Everest enligt en grupp forskare från bla USA, Kanada och Storbritannien som gjort en genomgång av samtliga expeditioner till berget under de senaste 85 åren. I datan finns 8030 klättrare och 6108 sherpas som gett sig på berget under dessa år och som alla nått en nivå över baslägret. Av dessa förolyckades totalt 192, det motsvarar 1,3 procent personer som försökt ta sig upp på berget[3].
De två grupperna går givetvis inte att jämföra (men småintressant ändå).

Arbetsmarknaden är en betydligt säkrare plats än vad den var för 50 år sedan. Om det är på grund av teknisk utveckling eller lagar som drivit fram teknisk utveckling kan man tvista om. Dödligheten har gått ner trotts att arbetskraften har ökat. Den tekniska utvecklingen gör att människor inte behöver göra de farliga jobben som tidigare fanns. Det är givetvis säkrare att skicka fram en robot till en bomb om man arbetar i en bombröjargrupp. Gruvorna har historiskt varit farliga platser att jobba på. Förr gick gruvarbetare och petade ner stentr från taket efter sprängningar. Detta jobb gjordes säkrare när maskiner med förstärkta tack infördes. Med tiden behövde man inte sitta i förarhytten utan kunde hålla avstånd och styra via kabel, nu kan man sitta i ett annat land och göra arbetet. 

6 lastbilsförare och en timmerbilsförare omkom i arbetsolyckor år 2015[4]. De flesta var trafikolyckor, men i några tillbud handlade det om fallande last eller att föraren klämdes fast mellan flaket och lastbilen.Den dag då lastbilar saknar chafförer kan dödligheten på arbetsmarknaden tänkas sjunka utteliggare 10-20 procent jämfört med dagens siffra. 

En annan yrkesgrupp med hög dödlighet är lantbruket. Det gick inte annat än rysa när jag läste ett välskrivet reportage om dödligheten i lantbruket på siten KIT. Det var som i en skräckfilm. En 47 årig bonde, en foderblandare och en dödlig utgång som var svårförklarad. 

En foderblandaren är stor som en container och innehåller flera stora roterande metalldelar med svärdsvassa kanter. I den sätter man de sammanpressade foderbalarna, traktorvägen som brukar ligga på åkrar bestående av gräs och ett vitt överdrag. En 47-åriga lantbrukaren i Rännelanda i Dalsland befann sig morgonen 3 september 2014 inuti denna sträckmaskin/vanliga arbetsredskap och jobbade. Foderblandaren var hans egen, han hade ägt den i sju år och han var i princip den ende som skötte om maskinen. När bonden var inne i maskinen startade den av okänd anledning, 47-åringen överlevde inte[5].

Människan, djuren och maskinerna, de ä en dödlig kombination. Minst en lantbrukare dödas av ett djur per år. Kommer man i närheten av en tjur som går till angrepp är utgången oftast dödlig, till tjurens fördel.
Fortsättning förljer.

[1] https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsmiljostatistik-officiell-arbetsskadestatstik/statistik-om-dodsolyckor-i-arbetet/
[2] http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/doden-i-rymden
[3] http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=11284
[4] http://arbetet.se/2016/03/18/34-dog-pa-jobbet/
[5] https://kit.se/2016/04/08/36950/nar-dodsmaskinerna-och-mordardjuren-anfaller-eller-att-vara-lantbrukare/

måndag 1 augusti 2016

Självkörande taxibilar – ett provprojekt



Delphi kommer testa självkörande taxibilar i Singapore. Innan man blir allt för upphetsad av nyheten kan vi konstatera att det inledningsvis kommer röra sig om 6 fordon inom ett bestämt område inom ett område där mycket IT-forskning bedrivs. Rutten är ungefär 6 kilometer så det är inga stora områden att tala om. 

Systemet kommer fungera som Uber och Lyft. När pilotstudien är klar hoppas de ha hela ekosystemet för självkörande bilar klara. År 2022 hoppas Singapore och Delphi kunna ha en storskalig verksamhet. Det må vara långt borta men ändå mindre än ett decennium bort[1].


[1] https://www.engadget.com/2016/08/01/delphi-will-test-its-self-driving-taxi-service-in-singapore/

onsdag 27 juli 2016

Konsumtion och digitaliseringen - more for less



Mårten Blix och Magnus Henreksonbåda vid Institutet för näringslivsutveckling, har varnat för de statsfinansiella svårigheterna som kan följa digitaliseringen och förändrade konsumtionsmönster[1]. Statens intäkter är mycket känsliga för små förändringar i arbetsutbudet. Digitaliseringen kan långsiktigt medföra stora förändringar av arbetskraftsutbudet.

Digitaliseringen kommer påverka vad vi använder fritiden till och därmed leda till förändrad vilja att jobba. Det finns en stor risk att viljan att arbeta för att ha råd med konsumtion kommer minska. Detta för att konsumtionen blir billigare. Om vi har en prenumeration på en bil som bara kostar en tiondel av vad den gamla tidens bilägande kostar kommer vi inte behöva jobba lka mycket. Tidigare spenderades löneförhöjningar på fysiska produkter som bilar, vitvaror och tv-apparater, tänk skatteåterbäringsdagen och människor bär ut tv-apparater från elgiganten. 

En stor och ökande del av konsumtionen utgörs i dag av tjänster, inte minst av billiga eller gratis onlinetjänster (spel, underhållning, nyhetskonsumtion, sociala medier). Dessa köps ofta med någon form av digital plattform från hemmet utan att transaktionen måste ses över eller godkännas av en annan människa. Man betalar med kontokortet och så laddas appen eller spelet ner automatiskt. De flesta spelen som spelplattformen Steam säljer ger en speltid på över 40 timmar. Spel som World of Warcraft som spelarna betalar för varje månad kan spelas flera hundra timmar, i de mindre sunda fallen, under en månad. Timkostnaden för nöje om vi ser det som en produkt får tänkas räknas mot spelets livslängd. Men 100 timmar nöje med vänner för 400 kronor är en låg timkostnad om man jämför med en biotimme. Tiden unga, 8-18, lägger på dator och videospel har gått upp fron strax över 20 minuter 1999 till över 70 minuter per dag i snitt[2]

Detta kan nyttjas av låginkomsttagare utan att det är en stor budgetpost för dem då appar sällan kostar överdrivet mycket och sociala medier är genererat av användarna. Den samlade effekten av digitaliseringen är att det krävs en mindre mängd arbete för att uppnå samma kvalitet på sin fritidskonsumtion. Här kommer givetvis valet uppstå om man vill lägga samma mängd pengar på fritid och få en ”bättre sådan”. Möjligen kan det ökade konsumtionsutrymmet användas till att göra saker vi tidigare inte hade gjort och därmed hålla uppe konsumtionen av fysiska varor.



[1] http://www.svd.se/digitalisering-minskar-mojlighet-att-beskatta
[2] http://www.wsj.com/articles/SB10001424052748704590704576092460302990884