Onödigt att subventionera solkraften

 
Erik Martinson, vd Svea Solar ger den 16 juni tre förslag på Aftonbladet debatt för en ökad utbyggnad av solenergin i Sverige. 1) Inför krav på solpaneler på alla offentliga byggnader, 2) Inför krav på solpaneler vid nybyggnation – bostadshus såväl som kommersiella byggnader, och 3) att det gröna avdraget bör utökas så att det kan användas för alla bostadsformer och inkomstnivåer. Alla Martinsons förslag är tämligen onödiga och vore skadliga för Sverige och bör därför avvisas.

Låt oss börja med att konstatera att utbyggnaden av solenergi går fort både i Europa och Sverige. I Europa ökade nyinstallationen med 47%. I Sverige var tillväxten första kvartalet 160% jämfört med samma period året innan. Problemet är inte att det inte byggs utan att det är tveksamt om branschen kan hänga med en ökningstakt varje år som är mer än 100 procent, få branscher klarar det. Det rapporteras redan om årslånga köer för att få solceller installerade. En rimligare policy är därför att bygga ut utbildning för att tillföra arbetskraft i stället för att ge människor som redan är beredda att betala för solenergi extra pengar i fickan.

I egen forskning har jag definitivt sett att subventioner kan vara motiverat för gröna teknologier i ett initialt skede för att främja teknikutveckling och spridning. Solenergin är bortom punkten då subventioner behövs. Med en kostnadsnedgång på runt tio procent per år i ett decennium och fortsatt prisnedgång är kostnaden ett krympande problem. Om subventioner ges är det snarare pengar ner i producenternas fickor, pengar som behövs för andra delar av den gröna omställningen.

Ett absolut krav på byggande av solceller på nya hus i hela landet visar på ett planekonomiskt tankesätt som har varit oanvänt i över trettio år. Visst låter det som en bra plan men i ett tvåhundra mil avlångt land varierar solförhållanden och lägena på fastigheterna som ska byggas. I vissa städer kan grannhus ordentligt skugga eller så ligger huset i ett el område där det finns mer el än vad som kan användas och då är priserna därefter. Solceller är eftertraktat och vi behöver inte tvinga folk att bygga det har marknaden redan löst.

Solcellernas framtid är ljus. Det behövs varken krav eller subventioner för att de ska byggas. En snabbt utbyggd arbetskraft skulle däremot lösa en del flaskhalsar.

Mindre och mindre amerikansk e-avfall

I en studie från 2020 över e-avfall i USA syns en tydlig nedgång.[1] Det förvånade mig att antalet ton e-skrot har minskat stadigt i USA, även fast antalet sålda enheter har ökat. Efter närmare eftertanke är det inte lika förvånande. En gammal tjock tv kunde kräva två till tre personer för att flyttas genom en villa utan risk för att tappas, idag hänger tv apparater på gipsskiveväggar.

Oron för en ökad mängd e-avfall är inte orimlig då digitaliseringen av samhället rör sig snabbt och tiden det tar innan en produkt blir omodern ibland känns omgående. Även om det är intuitivt att förvänta sig att e-avfall kommer att öka parallellt i takt med att vi digitaliseras har detta antagande konsekvenser för hållbarhetsarbetet då en del felslut görs, främst att fler enheter inte leder till mer e-avfall.

Studie av Alfhaf mf.l., (2020) presenterar en dynamisk analys av elektroniskt avfall (e-avfall) i USA med hjälp av materialflöden och data om produktförsäljning och materialkomposition. Forskarna studerade materielinnehållet i de 20 mest sålda produkterna inom en rad produktkategorier använda av ett representativt amerikanskt hushåll från 1980 till 2018, som inkluderar TV-apparater, bildskärmar, datorer, audiovisuella produkter och mobila enheter. Produkterna valdes för att representera det typiska produktekosystemet som ägs av genomsnittet amerikanska hushåll och att fånga produkter som ofta omfattas av e-avfallspolicyer i amerikanska stater.

Studien är viktig då det klart finns en brist på proaktiva hållbarhetsanalyser på elektronik utifrån hur framtiden ser ut. I samtal med olika bolag i Sverige har jag fått bilden av att även här förändras produktmixen väldigt snabbt och det som återvinns idag till stor grad är äldre produkter än de vi ser på skrivbordet framför oss utan snarare saker som röjs ut ur sommarstugor och förråd. Fokus på det man ser på återvinningen idag resulterar i policyer och avfallshanteringssystem som i grunden är ”bakåtvända”, med fokus på återvinning av äldre enheter, snarare än att förutse hållbarhetseffekter av nya produkter och material som introduceras och kastas.

Tidsserierna speglar en dramatisk dematerialisering av amerikanska hushålls konsumentelektronik. Fram till början av 2000-talet köpte konsumenter färre produkter än idag, men tekniken var stor, tung. Trend vände sig efter övergången till digitala displayenheter, som helt ersatte CRT-skärmar från marknaden. Den observerade nedgången tillskrivs huvudsakligen utbyte av tunga CRT-skärmar mot lättare LCD- och LED-teknik, vilket resulterar i cirka 75% massreduktion per produkt.

Den totala (antalet) produktanvändningen minska, till stor del på grund av enhetskonvergens dvs multifunktionella mobila enheter, exempelvis smartphones, ersatte produkter som konsumenter skulle ha ägt separat tidigare, som MP3-spelare eller digitalkameror. I dagens smartphone finns en hel man-cave från 1990 talet, med världens alla filmer och cd-skivor.

Även fast smartphones nu utgör 48% av den totala årliga produktförbrukningen per enhet, leder deras relativt lätta vikt jämfört med större enheter till ett massbidrag på mindre än 5%.

Som trenden ser ut nu minskar antalet enheter och antalet ton i dem snabbt i USA, hur det ser ut i Sverige skulle vara intressant att se.

---

[1] Althaf, S., Babbitt, C. W., & Chen, R. (2020). The evolution of consumer electronic waste in the United States. Journal of Industrial Ecology.

Råd för disputaion

Du har redan klarat det när du stiger upp på scenen (finns säkert ett signat ok från rektorn) så ta det lugnt och njut av de 2 timmar uppmärksamhet du får, det var lite nervöst före men rätt kul under tiden.

Några av Papperna kommer få reject av journaler (gäller alla som någonsin disputerat) så alla vet att de inte är perfekta ännu. Jag har fortfarande 2 opublicerade från avhandlingen.

Läs igenom alla kapitel, sätt en post-it lapp i alla kapitel där du skriver ner frågan, metoden, bidraget svårigheter, hur du kunde ha gjort om du hade bättre data.

Se vad opponenten har skrivit som är liknande ditt.

Se om du citerar opponenten.

Läs igenom vad kommittén har publicerat. Om något liknar ditt så läs det iaf översiktligt.

Någon i kommittén kommer ha dålig koll på ämnet och ställa en fråga för att verka smart som inte har så mycket med det hela att göra. Svara tillbaka snällt och säg att det var en bra fråga.

Säg alltid att allt var en bra ställd fråga, ish 😊

En bra opponent kommer pusha dig men stanna ungefär där din gräns är dvs se vad du klarar av.

Man kan svara på frågor genom att säga att det var en bra fråga, prata lite generellt och sedan säga att du kommer ta med det till det fortsatta arbetet.

Opponentens jobb är att opponera på dina papper så bli inte sur om denna gör sitt jobb.

Försök få det till en dialog, du kan alltid svara hur du tänker och sedan fråga om opponenten hade gjort annorlunda.

Opponenten kommer gå igenom ett papper åt gången så när den är klar med ett läggs det till handlingarna och det är lite mindre tid kvar av plåga.

Förbered ett 1 minutstal om varför avhandlingen är intressant samt bidraget i dess olika delar, kan vara flera vitt skiljde saker.

Drick inte för mycket loka under tiden, man blir pissnödig.   

Lägg över så mycket middag/fest planering som möjligt på någon annan.