tisdag 9 augusti 2016

Nätverk: Vad ska man då göra för att inte krossas av förändringens flodvåg?



Många människor kopplar framgång till egenskaper som talang, intelligens, tur, kontakter och att våga ta risker. Det är kanske inte alltid den bästa spelaren som står vid straffpunkten när det ska avgöras, men vad spelar det för roll om man inte dyker upp när det ska avgöras. Man kanske inte blir syndabocken men inte heller hjälten. Studier inom ledarskapsforskning utmålar en ensam faktor som trumfar talang, intelligens, tur, kontakter och att våga ta risker[1].

Nätverk. Att nätverk är viktigt är nog inte förvånande. ”Alla är jämlika, men vissa är mer jämlika än andra”. Så förklarar grisarna i George Orwells roman Djurfarmen varför vissa på farmen, nämligen de själva, skall få privilegier trots att de tidigare sagt att alla skall vara jämlika. Boken handlar om djuren på en bondgård som avsätter bonden och tar makten själva. Nätverk leder till makt och precis som Djurfarmens jämlikhet är alla nätverk inte heller jämlika. Det är inte storleken som räknas utan öppenheten.

Detta enligt en studie av ledarskapsforskaren Robert Burt vid the University of Chicago Booth School of Business. Burt har studerat analytiker, bankers och chefer från hela världen och kommer fram till att upp mot hälften av all variation i karriärframgång beror på skillnaden mellan att ha ett öppet eller slutet nätverk. Deras måttet för karriärframgång inkluderar lön, renommé, och befordringar.

När världen och arbetsmarknaden går allt mer mot öppenhet och en nätverks ekonomi är detta inte förvånande. Ett öppet nätverk gör att man är en nod mellan flera olika grupper och därmed exponeras för många olika idéer och intryck. Slutna nätverk består av kontakter mellan människor som i hög grad delar samma nätverk och känner varandra, de som behöll kompisarna från högstadiet ungefär. Inget fel i det men att inte bredda sig innebär ofta att man står kvar och detta leder till ökad sårbarhet.
Putnams (2000)[2] ser i Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse en skillnad mellan överbryggande (bridging) och sammanbindande (bonding) socialt kapital som ligger nära hur nätverk är uppbyggda. De så kallade sammanbindande nätverken är ”inåtblickande”, - sådana nätverk förstärker gruppers gemensamma identiteter och verkar  homogeniserande, exempel är religiösa och etniska grupper.[3]

Banden är starka och bygger ömsesidighet och solidaritet mellan personerna som tillhör nätverket. Fördelarna med sammanbindande nätverk är att de kan bistå med startkapital, kunder och arbetskraft till företagare inom nätverket. För den som söker sysselsättning hos någon annan är dock den andra typen av nätverk möjligen bättre. Så kallade överbryggande nätverk kännetecknas i stället av att de är ”utåtblickande”. De för samman människor från olika sociala sammanhang. Det kan vara festen där värden har fått in konstnärer så väl som gruvarbetare för att denna tycker om olika människor. Dessa nätverk består av svagare band mellan medlemmarna, kanske bara en träff per år, men är mycket viktiga för att få tillgång till information och möjligheter. Man finns på radarn. Om ett stipendie dyker upp kan någon skicka ett snabbt mail med en länk för att de tycker att det passar en som handen i handsken. Det gör att man får känselspröt ute i hela världen utan att behöva anstränga sig, överdrivet mycket hela tiden. Enligt Eriksson (2003) har flera forskare fastslagit att svagare band till avlägsna bekanta inom andra sociala nätverk har stor potential att vara värdefulla för en arbetssökande, än starkare band till vänner och släktingar som befinner sig inom samma nätverk. Det sammanbindande sociala kapitalet blir en hjälp att ”klara sig hyggligt”, men det överbryggande sociala kapitalet blir en hjälp att komma vidare och bli framgångsrik. Detta kan vara extra viktigt om ens specialitet inte behövs på den ort man är och man behöver flytta för att få jobb och kanske bostad.



[1] http://www.va.se/nyheter/2016/02/22/storsta-framgangsfaktorn/
[2] Putnam, Robert D, 2000. Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm: SNS Förlag.
[3] http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/05/Socialt-kapital.pdf

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar