Christer Fuglesang är docent i partikelfysik, och
den första svenska rymdfararen, av oss kallad astronaut men Ryssland kallar dem
kosmonauter. Om Fuglesang har fler rymdfärder inplanerade är oklart men inom
några år är det kanske inte människor som gör det relativt farliga jobbet att
bege sig ut i rymden.
Jurij Gagarins färd var lyckad och efter honom
har mer än 500 astronauter och kosmonauter flugit i rymden, samt några
kinesiska också[2]. För
18 av dem har deras färd blivit den sista resan. Ryssland har förlorat 4 och
USA 14, i rymden eller på vägen tillbaka från den. USA drabbats av två
förödande bakslag: Challengerkatastrofen under uppskjutning den 28 januari 1986
och rymdskytteln Columbias undergång på väg mot landning den 1 februari 2003. Båda
rymdfärjorna hade en besättning på sju personer. Många har varit upp mer än en
gång men den procentuella chansen att vara en av de förolyckade är 3,6 procent.
Kanske inte en sannorlikhet man hade känt sig bekväm med att gå till ett
kontorsjobb med. Två av fem skyttlar amerikanerna hittills har byggt är kraschade.
Det betyder en förlust på 40 procent. De som gått under är Challenger och
Columbia. Kvar finns Atlantis, Discovery och Endeavour.
Satt i relation till något annat som är farligt,
exempelvis en bestigning av Mount Everest är austronautyrket betydligt
farligare. Under perioden 1921 till 2006 avled 192 personer på Mount Everest
enligt en grupp forskare från bla USA, Kanada och Storbritannien som gjort en
genomgång av samtliga expeditioner till berget under de senaste 85 åren. I
datan finns 8030 klättrare och 6108 sherpas som gett sig på berget under dessa
år och som alla nått en nivå över baslägret. Av dessa förolyckades totalt 192, det
motsvarar 1,3 procent personer som försökt ta sig upp på berget[3].
De två grupperna går givetvis inte att jämföra (men småintressant ändå).
Arbetsmarknaden är en betydligt säkrare
plats än vad den var för 50 år sedan. Om det är på grund av teknisk utveckling
eller lagar som drivit fram teknisk utveckling kan man tvista om. Dödligheten
har gått ner trotts att arbetskraften har ökat. Den tekniska utvecklingen gör
att människor inte behöver göra de farliga jobben som tidigare fanns. Det är
givetvis säkrare att skicka fram en robot till en bomb om man arbetar i en
bombröjargrupp. Gruvorna har historiskt varit farliga platser att jobba på.
Förr gick gruvarbetare och petade ner stentr från taket efter sprängningar.
Detta jobb gjordes säkrare när maskiner med förstärkta tack infördes. Med tiden
behövde man inte sitta i förarhytten utan kunde hålla avstånd och styra via
kabel, nu kan man sitta i ett annat land och göra arbetet.
6 lastbilsförare och en
timmerbilsförare omkom i arbetsolyckor år 2015[4].
De flesta var trafikolyckor, men i några tillbud handlade det om fallande last
eller att föraren klämdes fast mellan flaket och lastbilen.Den dag då lastbilar
saknar chafförer kan dödligheten på arbetsmarknaden tänkas sjunka utteliggare
10-20 procent jämfört med dagens siffra.
En annan yrkesgrupp med hög dödlighet är lantbruket.
Det gick inte annat än rysa när jag läste ett välskrivet reportage om
dödligheten i lantbruket på siten KIT. Det var som i en skräckfilm. En 47 årig
bonde, en foderblandare och en dödlig utgång som var svårförklarad.
En foderblandaren är stor som en container och
innehåller flera stora roterande metalldelar med svärdsvassa kanter. I den
sätter man de sammanpressade foderbalarna, traktorvägen som brukar ligga på
åkrar bestående av gräs och ett vitt överdrag. En 47-åriga lantbrukaren i
Rännelanda i Dalsland befann sig morgonen 3 september 2014 inuti denna
sträckmaskin/vanliga arbetsredskap och jobbade. Foderblandaren var hans egen,
han hade ägt den i sju år och han var i princip den ende som skötte om
maskinen. När bonden var inne i maskinen startade den av okänd anledning,
47-åringen överlevde inte[5].
Människan, djuren och maskinerna, de ä en dödlig
kombination. Minst en lantbrukare dödas av ett djur per år. Kommer man i
närheten av en tjur som går till angrepp är utgången oftast dödlig, till tjurens
fördel.
Fortsättning förljer.
[1]
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsmiljostatistik-officiell-arbetsskadestatstik/statistik-om-dodsolyckor-i-arbetet/
[2]
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/doden-i-rymden
[3]
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=11284
[4]
http://arbetet.se/2016/03/18/34-dog-pa-jobbet/
[5]
https://kit.se/2016/04/08/36950/nar-dodsmaskinerna-och-mordardjuren-anfaller-eller-att-vara-lantbrukare/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar