onsdag 10 augusti 2016

I want to be a part of it, Nätverk Nätverk.



I den tredje teknologiska revolutionens tidsålder är det lätt att få för sig att bara idéer sprungna ur avancerad teknologisk utrustning och understödda av sofistikerade analyser kommer ha ett värde. Detta är inte sant. En idé är så värdefull som människor är beredd att betala för den. Idéer uppstår inte ur tomma intet.

Människor som är bekant med minst två grupper av människor har en större möjlighet att se värden i de båda som kan vara intressanta för den andra gruppen. De har även möjligheten att sälja in idéer på ett begripligt språk för de båda grupperna. 

Paul Sachs var en av grundarna till Museum of Modern Art i New York[1], även känt som MOMA. Han ansågs viktig för att han med kontaktnät in i många olika sfärer kunde för samman delar av samhället som inte tidigare hade haft kontakt tidigare, nämligen finansbranschen då han kom från familjen Goldman Sachs, museivärden då han ansvarat för bland annat universitetetet Harvards museum och universitetsvärlden som han hade jobbat i. hans nätverk gjorde honom till en kritiskt viktig nod helt enkelt. 

Adam Smith ([1766] 1982, p. 539) noterade att “när vårt sinne sätts i användning inom en mängd olika områden utvidgas sinnet och vyer förstoras”. John Stuart Mills’s ([1848] 1987, p. 581) var av åsikter att “det är knappt möjligt att värdera storheten av att placera människor i kontakt med personer som är olik dem själva, och med tankegångar och handlingssätt som är obekanta för dem … sådan kommunikation har alltid varit, och är extra viktig i denna tidsålder den primära källan för framåtskridande”. 

Att bo kvar på samma ort hela livet är givetvis upp till var och en. Nackdelen är att den som gör det kommer vara mer sårbar på arbetsmarknaden. Om man inte lämnar, ens för ett kort tag, platsen man ursprungligen kommer ifrån kommer det vara svårt att se möjligheter för andra än den egna platsen. Några studieår på en annan ort är en början. När det världsberömda Three hotell etablerades kom idén inte ur tomma intet utan av mångårig exponering mot turister från andra platser. I en berättelse om hur Three hotell kom till berättade grundarna att – ”Idén hade funnits i flera år, berättar Britta Jonsson Lindvall. Vi ville ju leva kvar här och försörja oss, så vi fick hitta på något. En filosofisk vän byggde en trädkoja som låg ensligt i vår skog. Ibland lyckades vi att hyra ut den till gäster som kom till Brittas pensionat[2]. ” 

Att en enslig trä koja skulle vara en affärssuccé är kanske inte det första man tänker. Men med tiden kan man snappa upp att det faktiskt finns människor som skulle vara intresserad av att hyra en sådan. Schumpeter ([1912] 1934) skrev om att entreprenöriella ledare för samman element från separata produktionssfärer, två personers avskilda rutiner kan sammanföras och bli något värdefullt.
Vill man ha möjlighet till framgång i framtidens arbetsmarknad måste man öka sin exponering mot framgång. Människor med stora och öppna nätverk som bildar broar mellan människor kommer ha möjligheten att upptäcka och dra nytta av möjligheter som dyker upp. Stora nätverk innebär stora informationsflöden. Ett nätverk blir som radarn på ett flygplan, man kan se bortom horisonten och upptäcka flygplan man inte kan se med de egna ögonen. 

Fleming (2002) har beskrivit hur Hewlett-Packard har varit ett företag som har haft vidgade vyer som policy för sin personalpolitik. Ingenjörer har flyttats mellan projekt istället för att projekten ska ha en egen anatomi att avskeda och anställa nya utomstående. Resultatet blev att Hewlett-Packards teknologier konstant mixades runt och nya kombinationer uppstod. 

Burt, Ronald S. "Structural holes and good ideas1." American journal of sociology 110.2 (2004): 349-399.
Fleming, Lee. 2002. “Finding the Organizational Sources of Technological Breakthroughs: The Story of Hewlett-Packard’s Thermal Ink-Jet.” Industrial and Corporate Change 11:1059–84.
Smith, Adam. (1766) 1982. Lectures on Jurisprudence. Indianapolis, Ind.: Liberty Fund.
Schumpeter, Joseph A. (1912) 1934. The Theory of Economic Development, translated by Redvers Opie. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Mills, John Stuart. (1848) 1987. Principles of Political Economy. Fairchild, N.J.: Augustus M. Kelley.

[1] https://en.wikipedia.org/wiki/Paul_J._Sachs
[2] http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/lantbruk-och-landsbygd/landsbygdsutveckling/temasidor/Treehotel.pdf

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar