En ekonoms råd till universitetsstudenter - jobben försvinner

Om hälften av jobben som finns idag är borta om 20 år, som en väl citerad studie från Oxford universitet säger, är chansen att utbildningen som du som studentet påbörjar idag inte kommer finnas om tjugo år. I vissa fall inte ens om fem år när din examen är avlagd. Det finns några strategier för åttio och nittiotalisterna på universiteten för att inte bli lika ute på arbetsmarknaden som modet på kläderna under den tidsperiod de växte upp.

Ekonomen Erik Brynolfsson brukar säga att den första industriella revolutionen ersatte muskler med maskiner. Den andra revolutionen kommer handla om att komplementera eller göra mycket våra hjärnor gör onödigt. Maskiner kommer fortsätta bli smartare, snabbare och billigare.  

Det är dumt att försöka konkurera med någon som kan jobba 24 timmar om dygnet och blir tio gånger billigare vart femte år. Jobb att undvika är rutinmässiga informationsprocesser, exempel på sådana är att boka flygbiljetter, enkel bokföring eller mellanchefspositioner. Det är därför smart att tänka på vad som är substitut och komplement till den snabbt utvecklande teknologin. Man bör undvika yrken där maskiner snabbt ersätter människor, datorerna är substitut till oss. Ett substitut är något som kan ersätta nått annat utan några ledsna miner, exempelvis pizza eller hamburgare när snabbmatssuget sätter i. 

Alla tekniker är inte substitut. Det finns arbetsuppgifter där teknologi kompletterar oss eller åtminstone är neutrala. Dessa är värda att bemästra för att rida på tekniksutvecklingsvågen. När data blir mer lättillgänglig och billigare kan vi besvara frågor vi förut inte kunde något om. Människor som ställer frågor med data är ofta forskare och analytiker samt entreprenörer som därmed blir allt mer värdefulla. 

Den gamla tidens universitetsutbildning är över. Det kommer inte räcka med att gå universitet och ta en enkel examen och jobba inom dess fält tills man går i pension. Livslångt lärande kommer bli viktigare. Den som jobbar bör planera för att återvända till universiteten mitt i arbetslivet för att komplettera förmågor. Det kommer krävas sparande eller politiska stödsystem. En bra vana kan vara att sätta av fyra timmar per arbetsvecka för att lära sig nya saker. Det finns många gratiskurser digitalt på universiteten eller exempelvis Khan Acadamy. Alternativt kan man sätta av en dag i veckan då man läser efter jobbet inom en facktidskrift eller böcker för att vidga sitt sinne.

Även om spettskunskap potentiellt ger mest pengar ökar det också risken att man inte kommer kunna gripa nya möjligheter. Ens kunskapsfält försvinna man kan också slå in i ett tak. Om man exempelvis ger sig in i en forskarkarriär kan finans och ekonomikurser vara bra då man mycket möjligt kan leda en större verksamhet i framtiden.

Vi är allt mer omgivna av smarta maskiner. En universitetsstudent bör försöka få så mycket exponering mot dessa som möjligt för att lära sig vad de är kapabla till och hur man kan komplementera dem. En relevant fråga att ställa sig är: vilka problem skulle gå att lösa om en kollega kan räkna på oändliga saker och aldrig bli trött och gå hem? Vad skulle jag kunna göra om en kollega kan ta fram vad som helst ögonblickligen från minnet och på ett tydligt sätt presentera information från en kaotiskt stor textmängd? 

Maskinlärandet gör att det är svårt att se någon idiotsäker plan för vad universitetsstudenter ska göra för att framtidssäkra sin plats på arbetsmarknaden. Det finns dock ett antal saker studenter kan göra för att öka oddsen för att deras färdigheter kommer efterfrågas. 

Det finns flera strategier för att möta framtiden, här är två. Antingen kan vi bli skapare av den förändringen. Under hela den industriella historien har efterfrågan på högkvalificerad arbetskraft som arbetar med vetenskapliga och ingenjörsmässiga genombrott växt. Att bara ta en enkel universitetsexamen ger inte längre en speciellt stor lönepremie. Med en enkel examen menar jag lite slarvigt motsvarande en kandidatexamen.  Examen är det man ska ha för att ens kunna komma genom arbetsmarknadens portar. Specialisering på universitet ger däremot en bättre pay-off. Teknikutvecklingen drar också upp produktiviteten på de med högt humankapital vilket gör att de kan få mer betalt för sina kunskaper.

Den andra strategin är att rikta in sig på ett område som datorer inte är bra på – Empati och skapande. Företag som skapar upplevelsetjänster och service kommer maskiner ha svårt att konkurrera ut, samma sak med teater som kanske inte är känd för sin höga lön eller jobbtrygghet.  Demografiska förändringar gör att det finns en ökad efterfråga på jobb inom äldrevården, en speciallitet som läkare sällan väljer.

Det finns tre färdigheter som kommer bli viktiga att ha. Den första handlar om att lära sig hur man kommer åt information. Att de tio första Google sökningarna inte är bra betyder inte att informationen inte finns utan snarare att vinkeln man valt för att angripa problemet inte var bra nog. När man tar in mer information är det lättare att se trender om vad för kunskap som inte kommer behövas i framtiden.

Den andra färdigheten är att lära sig att få saker o-lärt. Människor tenderar att lära sig saker enligt tumregler som står fast även när förhållanden förändras. ”Vi har alltid gjort på det sättet”. Det är lätt att klänga sig fast vid den tryggheten när man blir äldre. Att byta sätt skulle signalera att allt man har gjort tidigare har varit sämre än det skulle kunna vara och skulle inte det skada självkänslan?

En tredje färdighet för att överleva i en föränderlig ekonomi är att fler saker kommer utföras av mindre men mer specialiserade företag. I dessa kommer företagskultur bli mindre relevant och stället på samma arbetsplats kommer bli kortare. Den gamla tidens jätteföretag är en ny företeelse och många är på väg att försvinna. Detta betyder inte att företagen omsätter mindre, de har bara inte samma mängd anställda. Ett företag, tänk en fabrik hade anställda som skötte städning, vakt och mat. 

Dessa är nu outsourcade till företag som Adecco och Securitas. Det är bara den verkliga spetskompetensen som sparas på företaget. Räkningar kan någon annan skicka ut.  

Om man ska beskriva sig med ett ord för att framtidssäkra sin karriär är ”problemlösare” en bra ansats. Datorer och robotar kan ta han om redan lösta processer, när det blir problem är datorerna begränsade. Problemlösning handlar om att sätta ihop nya tillvägagångssätt som ingen har tänkt på. För att bli bra krävs en viss kunskapsbredd för att kunna tänka nya tankar. En innovation kan vara att man sätter ihop två olika produkter för ett nytt användningsområde. Om man inte känner till den ena produkten kommer ens hjärna aldrig tänka tanken att de två kan bli en. 

På en grundnivå är en problemlösare en person med analytiska färdigheter såsom logik och kritiskt tänkande samt en stor bekvämhet med empirisk forskning. Att vara en problemlösare kräver även att mans er den stora bilden, har fantasi och uppfinningsrikedom. Det kan därför vara värt att komplettera en tung naturvetenskaplig utbildning med kreativt skrivande. 

Slutligen, digitaliseringe och nätverkssamhället skapar vinneren tar allt situationer. Det gör det också möjligt att bli vinnare i väldigt smala branscher. Följer man sin passion och blir extremt bra inom ett smalt område så kan man nå framgång just för att det finns en marknad som inte fanns tidigare. Det har nog aldrig i historien funnits ett bättre tillfälle att vara en individ med en väldigt unik talang eller kunskap att erbjuda världen.  

Jonas Grafström

Förarlösa fordon i gruvorna

Att åka ner en kilometer under jorden i LKAB gruvan i Kiruna är en häftig upplevelse. Mycket har hänt sedan Den stora gruvstrejken av Émile Zola kom ut första gången 1885. Bokens miljöskildringar är lysande. Den brutalt mörka klaustrofobiska beskrivningen av Etiennes, huvudkaraktärens, första nedstigning i gruvan skapar ryggradsrysningar av obehag.  Ungefär fem hundra meter under jord bröt arbetarna kolet. Krypande, knäande, liggande på rygg hackade de loss kol i ställningar som inte skulle godkännas av dagens arbetsmiljöverk. Somliga ställen var heta som finska bastus, på andra delar sipprade ett iskallt regn från otäta förtimringar. Rasrisken var konstant och något som kunde drabba vem som helst, gruvgasen förorsakade förgiftningar och ibland svåra explosioner. Zola övertygade om att arbete i en gruva bäst görs av robotar.

Rio Tinto, gruvföretag, har rullat ut en helautomatiska förarlöslastbilsflotta på två av sina järnmalmsgruvor i Pilbara i västra Australien[1]. Det Anglo-australiska företaget testar också förarlösa tåg och autonoma borrar i regionen. Företaget omfamnar ny teknologi för att öka säkerhet men framförallt skära kostnader. Den självkörande fordonsflottan presterar i nuläget 12 procent bättre än de som bemannas av människor, Primärt är det genom att raster tas bort och tidsförluster vid skiftbyten försvinner. De automatiska truckarna styrs på GPS signaler och leverera sin järnmalmslast 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. De övervakas på distans av operatörer vid en ledningscentral i Perth, mer än 1000 km bort från Yandicoogina och Nammuldi gruvor.

Om det går att styra gruvorna 1000 km från orten i Australien med teknik som har mycket utveckling framför sig skulle det då gå att göra det i Sveriges gruvor långt uppe i norr? Svaret är förmodligen ja och jobben kommer förmodligen inte hamna på kontor i Kiruna och Gällivare. De datoriserade jobben skulle passa dagens ungdom som är uppväxt med datorer och datorspel, Euro Truck Simulator 2 är ett lastbilssimulatorspel utvecklat och publicerat av SCS Software där man kör runt i ett virituellt Europa och levererar saker med lastbil. 

Det är dyrt att ha anställda i Malmfälten. I alla fall när det är högkonjunktur för gruvorna. Ungdomar i åldrarna 20-24 som bor i Gällivare och Kiruna har en medelinkomst som är dubbelt så hög som snittet i resten av landet[2]. De lite äldre ungdomarna tjänar även mer än sin motsvarighet i södra Sverige. 25-29-åringarna i Gällivare hade under 2011 en snittinkomst på 285 300 kronor, snittet för landet låg på 203 900 kronor. Att styra truckarna kan lika gärna göras från Stockholm eller en kommun med hög ungdomsarbetslöshet och lågt löneläge.

Den automatisera flottan på Rio Tinto gav även bättre utnyttjande av det köpta kapitalet, vilket gör det möjligt för företaget att minska sin flotta storlek och minskar kostnaderna i investeringar, vilket slår på fordonsproducenter. Gruvjobben är på tillbaka gång, även om vi utvinner mer mineraler än någonsin. Mer än 38.000 gruv jobb försvann i Australien mellan maj 2012 och December 2014 på grund av neddragningar och införandet av mer effektiva arbetsmetoder och ny teknik, konjunkturen spelar givetvis också in.

---

[1] http://www.ft.com/cms/s/0/43f7436a-7632-11e5-a95a-27d368e1ddf7.html#axzz4ItABcCKk

[2] http://www.expressen.se/nyheter/i-kiruna-och-gallivare-tjanar-unga-storkovan/

25k postjobb bort?

En av Sveriges största arbetsgivare finns kanske inte om 5 år. 2013 omsatte Postnord i Sverige drygt 23 miljarder kronor och hade 24 000 anställda. Bara den nya polismyndigheten är en större enskild arbetsgivare. Delvis tack vare framsteg som e-post, Facebook och Twitter, håller brevbärare att bli en föråldrade yrkeskategori inom en inte alltför avlägsen framtid. I alla fall den nuvarande sysselsättningen.

I en artikel i Computer Sweden[1] beskrevs den miserabla utvecklingen för brevutbärarföretag i Norden. I Norden skickades 5,3 miljarder brev till de 25 miljoner invånarna via Postnord år 2014. Det är blott en strimma av volymerna i början av 2000-talet. I grannlandet Danmark har 65 procent av brevvolymen försvunnit sedan 2000 och i Sverige runt 40 procent. Postnord räknar med att 2020 är ungefär 20 procent kvar av den volym de hade år 2000. I USA räknar US Bureau of Labor Statistics med att 28% av postjobben komer försvinna, 139,100 jobb totalt. Utöver att färre brev skickas kommer mindre manuellt jobb behöva göras med bättre automatiserade soteringssystem och möjligen centralisering av brevlådor för att göra det lönsammare att komma ut oftare med brev om man vill upprätthålla servicenivån gällande dagar man delar ut[2]. 

Även svenska myndigheter håller på dra undan mattan för brev. Med Min myndighetspost får man post från myndigheter digitalt istället för på papper. Alltså omedelbar leverans till ingen kostnad. Det är gratis och säkert till skillnad från vanlig e-post eftersom du loggar in med e-legitimation.

Brev till en brevlåda är ett tydligt exempel på hur kostnaden på marginalen är avgörande för lönsamhet. Det kostar i princip lika mycket att lägga tio brev i en brevlåda som ett enda brev. Brevbäraren måste köra fram och sedan lägga i breven. Är det ett brev per låda under gatan tjänar företaget mindre än om de lämnar tio brev per låda. Är det för få brev måste man skära ner antalet dagar som brev delas ut. Detta kommer få påverkan för dagstidningar. 

E-handeln kommer nog kunna väga upp en del av arbetsbortfallet. Dock kan de flesta paket inte levereaar till brevlådor utan lämnas vid exempelvis ICA-butiker vilket är ett betydligt mindre arbetskraftintensivt sätt för företagen att hantera leveransen.

25.000 enkla jobb bort?

---

[1] http://computersweden.idg.se/2.2683/1.622217/om-fem-ar-skickar-vi-sa-fa-brev-att-postverksamhet-inte-lonar-sig-vad-hander-med-posten-da

[2] http://www.bls.gov/ooh/office-and-administrative-support/postal-service-workers.htm

AI poesi :)

CuratedAI är en litterär tidskrift med en intressant twist - alla berättelser och dikter genereras av maskiner med hjälp av Artificial Intelligence teknologi. Redigering, är fortfarande området för människor, men magasinet strävar efter att hålla den så lätt som möjligt.AI´n som används får lite träning i vad poesi är och hur den ser ut, sedan får den ett ord eller mening att arbeta utifrån för att skapa egna rader. Vi är inte i en position att bedöma om det är bra eller dålig poesi som har skapats. Möjligen halvhygglig lätt styldtig men om de arbetar vidare på den kan den nog utvecklas.

Madness

by Deep Gimble I

“madness in her face and i
the world that i had seen
and when my soul shall be to see the night to be the same and
i am all the world and the day that is the same and a day i had been
a young little woman i am in a dream that you were in
a moment and my own heart in her face of a great world
and she said the little day is a man of a little
a little one of a day of my heart that has been in a dream”

Vet inte om man får återge såhär, men är småintressant..

I want to be a part of it, Nätverk Nätverk.

I den tredje teknologiska revolutionens tidsålder är det lätt att få för sig att bara idéer sprungna ur avancerad teknologisk utrustning och understödda av sofistikerade analyser kommer ha ett värde. Detta är inte sant. En idé är så värdefull som människor är beredd att betala för den. Idéer uppstår inte ur tomma intet.

Människor som är bekant med minst två grupper av människor har en större möjlighet att se värden i de båda som kan vara intressanta för den andra gruppen. De har även möjligheten att sälja in idéer på ett begripligt språk för de båda grupperna. 

Paul Sachs var en av grundarna till Museum of Modern Art i New York[1], även känt som MOMA. Han ansågs viktig för att han med kontaktnät in i många olika sfärer kunde för samman delar av samhället som inte tidigare hade haft kontakt tidigare, nämligen finansbranschen då han kom från familjen Goldman Sachs, museivärden då han ansvarat för bland annat universitetetet Harvards museum och universitetsvärlden som han hade jobbat i. hans nätverk gjorde honom till en kritiskt viktig nod helt enkelt. 

Adam Smith ([1766] 1982, p. 539) noterade att “när vårt sinne sätts i användning inom en mängd olika områden utvidgas sinnet och vyer förstoras”. John Stuart Mills’s ([1848] 1987, p. 581) var av åsikter att “det är knappt möjligt att värdera storheten av att placera människor i kontakt med personer som är olik dem själva, och med tankegångar och handlingssätt som är obekanta för dem … sådan kommunikation har alltid varit, och är extra viktig i denna tidsålder den primära källan för framåtskridande”. 

Att bo kvar på samma ort hela livet är givetvis upp till var och en. Nackdelen är att den som gör det kommer vara mer sårbar på arbetsmarknaden. Om man inte lämnar, ens för ett kort tag, platsen man ursprungligen kommer ifrån kommer det vara svårt att se möjligheter för andra än den egna platsen. Några studieår på en annan ort är en början. När det världsberömda Three hotell etablerades kom idén inte ur tomma intet utan av mångårig exponering mot turister från andra platser. I en berättelse om hur Three hotell kom till berättade grundarna att – ”Idén hade funnits i flera år, berättar Britta Jonsson Lindvall. Vi ville ju leva kvar här och försörja oss, så vi fick hitta på något. En filosofisk vän byggde en trädkoja som låg ensligt i vår skog. Ibland lyckades vi att hyra ut den till gäster som kom till Brittas pensionat[2]. ” 

Att en enslig trä koja skulle vara en affärssuccé är kanske inte det första man tänker. Men med tiden kan man snappa upp att det faktiskt finns människor som skulle vara intresserad av att hyra en sådan. Schumpeter ([1912] 1934) skrev om att entreprenöriella ledare för samman element från separata produktionssfärer, två personers avskilda rutiner kan sammanföras och bli något värdefullt.

Vill man ha möjlighet till framgång i framtidens arbetsmarknad måste man öka sin exponering mot framgång. Människor med stora och öppna nätverk som bildar broar mellan människor kommer ha möjligheten att upptäcka och dra nytta av möjligheter som dyker upp. Stora nätverk innebär stora informationsflöden. Ett nätverk blir som radarn på ett flygplan, man kan se bortom horisonten och upptäcka flygplan man inte kan se med de egna ögonen. 

Fleming (2002) har beskrivit hur Hewlett-Packard har varit ett företag som har haft vidgade vyer som policy för sin personalpolitik. Ingenjörer har flyttats mellan projekt istället för att projekten ska ha en egen anatomi att avskeda och anställa nya utomstående. Resultatet blev att Hewlett-Packards teknologier konstant mixades runt och nya kombinationer uppstod. 

Burt, Ronald S. "Structural holes and good ideas1." American journal of sociology 110.2 (2004): 349-399.

Fleming, Lee. 2002. “Finding the Organizational Sources of Technological Breakthroughs: The Story of Hewlett-Packard’s Thermal Ink-Jet.” Industrial and Corporate Change 11:1059–84.

Smith, Adam. (1766) 1982. Lectures on Jurisprudence. Indianapolis, Ind.: Liberty Fund.

Schumpeter, Joseph A. (1912) 1934. The Theory of Economic Development, translated by Redvers Opie. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.

Mills, John Stuart. (1848) 1987. Principles of Political Economy. Fairchild, N.J.: Augustus M. Kelley.

---

[1] https://en.wikipedia.org/wiki/Paul_J._Sachs

[2] http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/lantbruk-och-landsbygd/landsbygdsutveckling/temasidor/Treehotel.pdf