Vad behövs för att klara av framtiden policymässigt?

Flexibel ekonomi. (Del 1 i ett längre långt inlägg)

När förändringens vindar blåser in som stormen Gudrun kommer Sverige behöva ny politik för att hjälpa de som drabbas negativt av förändringarna men som samtidigt låter oss skörda frukterna av allt positivt som också kommer med den nya tidsåldern. Att kalla det en ny tidsålder är nog ett av de största orden vi tagit i munnen såhär långt i boken.  

De politiska beslut som fattas nu kommer visa sig vara väldigt viktiga. Fel beslut kommer försämra de ekonomiska möjligheterna för miljontals svenskar. Arbetsmarknaden är ett race mot maskiner, AI och digitalisering – teknik som för somliga ligger i gränslandet mot magi. Rätt beslut kommer göra att svenskarna kommer kunna hänga med förändringens vindar. 

Hur vet vi skillnaden på bra och dålig policy? Om flexibilitet och experiment står mot införanden av hinder för att bevara status quo så kommer de två förstnämnda vara vinnare. Åker man kanot i en fors finns det många sätt att ramla i vattnet. Ett rätt säkert sätt att ta sig ner är att försöka styra lätt för att flyta med i den anturliga strömmen. Uppmuntrande av jobb kommer vara viktigare än att planera för att vissa jobb försvinner. Hittills har få haft rätt med förutsägelser om framtiden.

En mer flexibel ekonomi. I tider av brutalt snabb förändring kommer världen bli allt svårare att förutse. Oväntade tekniksprång kommer att rubba hela industrier. Kapitalismens kreativa förstörelse rör sig allt snabbare och för att kontra det bör Sverige bli bättre på att få igång omvandlingstakten. 

Även fast vi skulle behöva större flexibilitet är vi inom många områden på väg in i en stelare ekonomi. I många fall är det inte medvetet. I en tid när arbetsmarknaden blir mer dynamisk måste vi kunna byta stad och arbetsort oftare. Den svenska bostadsmarknaden är trögrörlig. Redan 2011 skrev Stockholms handelskammare[1] att ” En väl fungerande bostadsmarknad är avgörande för Stockholmsregionens framtida kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Men situationen på bostadsmarknaden har blivit akut. Den är trögrörlig och det finns en stor, växande och allvarlig bostadsbrist”. Situationen är inte mindre akut nu några år senare.

Det är inte säkert att spådomen om att det kommer bli viktigare att flytta till städerna för att få möjlighet till jobb när vissa av de klassiska industrierna försvinner. Men om spådomen stämmer är diet inte säkert att alla kommer ha råd att flytta till jobben. Ungdomar utan kapital är en sak men det är också en kostnad för äldre. Stockholms Handelskammaresberäkningar visar att skattekostnaden för en flytt i Stockholms län, för ett hushåll som bott 20 år respektive 40 år i sin Sverigevilla, i genomsnitt uppgår till 450 000 respektive 750 000 kronor. Detta om man behöver betala flyttskatter som de kallar det. Därtill kan läggas mäklararvodet som ökar flyttkostnaden ytterligare, till 600 000 respektive 900 000 kronor. Det är en dubbelt så hög kostnad som riksgenomsnittet att flytta till Stockholm.

Att den svenska bostadsmarknaden är lika trevlig som sommardagen i norra Finland är det ingen som höjer ögonbrynet över. Men att vi går mot mindre flexibla arbetsmarknader i en del länder är däremot ögonbrynshöjande. I USA har till exempel arbetsmarknaden gått emot en mindre flexibel sådan. 

Nu avses inte, av vissa kallade[2], SMS-jobb. Så kallade sms-jobb innebär att arbetstagaren kallas in vid behov. Det är inte olagligt för en arbetsgivare att bestämma från dag till dag om en person ska erbjudas arbeta eller inte. Det kallas för intermittent anställning. Det kanske passar somliga men för många är det nog inte välfungerande. För den med ett fast jobb och tid över är det nog väldigt bra. Till min facebookchatt kommer det då och då frågor om jag kan skriva ett PM om något ämne till en PR-byrå, passar utmärkt en tråkig tisdagkväll. Om det är hela ens livsinkomst är det nog värre. 

Bortgången av den amerikanska dynamiken på arbetsmarknaden har karaktäriserats av ekonomen John Hatiwanger som ”döden genom ettusen små skärsår”. Varje enskild handling har i sig inte varit allvarlig. Alla kan förlora en droppe blod och fortsätta fungera. När man är inne på den tusende droppen så kan det däremot leda till huvudvärk åtminstone. Ett ytterligare yrkeskrav eller en veckas kurs som måste vara avklarad är i sig ensamt som policy säkert vettigt. Men när nya krav och licenser förs in på tusentals yrkesområden kan resultatet bli att det finns både jobb och arbetskraft men de kan inte matchas ihop. 

I Sverige är det relativt sett få yrken som omfattas av en legitimation enligt lag. De flesta är knutna till sjukvård. Att en läkare måste ha en legitimation kan givetvis diskuteras men jag skulle däremot inte gå till en som saknar en sådan. Ensamrätt till yrke regleras genom 3 kap. 4 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS). Lagen har delvis ersatt kvacksalverilagen och reglerar att enbart personer med legitimation, av staten utfärdad, inom yrket får utföra arbetsuppgifter som är därtill knutna[3].

Om min frisör, som jag än gång i tiden gick till innan jag skaffade en Reinfeldt frisyr, skulle behöva en 70 dagars utbildning för att schamponera hår och skriva två prov på sin kunskap skulle jag däremot bli förvånad. Den 70 dagars utbildning för att få tillstånd att schamponera hår finns i USA.

Sverige är inte USA och det är tur när det gäller yrkeslegitimationer. Enligt ekonomen Morris Kleiner med fler (2010)[4] omfattades enbart 5 procent av de amerikanska jobben av yrkeslegitimation år 1950. År 2008 var andelen 30 procent. I början av 1990-talet beräknas att omkring åtta hundra yrken i USA har licensierats av åtminstone en delstat. År 2003 uppskattades att mer än 1.100 yrken var licensierad, certifierad eller är registrerade i åtminstone en delstat. Yrkes licensiering var ett problem Adam Smith skrev om redan 1776 när i The Wealth of Nations: 

“The property which every man has in his own labour, as it is the original foundation of all other property, so it is the most sacred and inviolable. The patrimony of a poor man lies in the strength and dexterity of his hands; and to hinder him from employing this strength and dexterity of his hands; and to hinder him from employing this strength and dexterity in what manner he thinks proper without injury to his neighbour is a plain violation of this most sacred property."[5]

Baserat på data samlat under 2012 från tjugosju länder inom Europeiska unionen (EU), visade det sig att mellan 9 och 24 procent av de europeiska arbetstagarna var under arbetslicensiering, detta motsvarar ungefär 19 miljoner och 51 miljoner människor[6].

I likhet med USA: s delstater, varierar graden av yrkes licensiering stort mellan länderna i EU. Exempelvis Sverige har mindre än 15 procent av de anställda under arbetslicensiering. Reglering är vanligare i andra länder: åtminstone 25 procent av de anställda i Danmark och Tyskland, till exempel, är reglerad regleringen är också hög i Italien och Spanien

I mars 2011 godkände riksdagen en lag om lärarlegitimation. Lagen innebär krav på legitimation för tillsvidareanställning av lärare. Vissa lärargrupper är undantagna från legitimationskravet och andra omfattas inte. Lagen skulle träda i kraft den 1 juli 2012, med särskilda övergångsregler att gälla fram till 2015[7].

---

[1] Stockholms handelskammare analys (2011) Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms Bostadsmarknad. 2011:3 ISSN 1654-1758.

[2] http://www.lo.se/start/facket_direkt/anstallningsformer/sms_jobb

[3] https://sv.wikipedia.org/wiki/Ensamr%C3%A4tt_till_yrke

[4] KLEINER, Morris M.; KRUEGER, Alan B. The prevalence and effects of occupational licensing. British Journal of Industrial Relations, 2010, 48.4: 676-687.

[5] Adam Smith. "The Wealth of Nations", Book I, Chapter 10. Referenced 2010-11-29

[6] Morris M. Kleiner. "Reforming Occupational Licensing Policies" (pdf), The Hammilton Project, Discussion Paper 2015-01, March 2015. Referenced 2015-07-04.

[7] https://sv.wikipedia.org/wiki/Yrkeslegitimation

90% färre bönder på 35 år

Robotar kan komma att ta över de sista jobben inom jordbruket inom två decennier[1] enligt en rapport från Lux Research[2] som beskriver hur autonoma system kan ta över och förändra jordbruksindustrin.

Det finns flera typer av lantbrukare men nedläggningen av bruk som är fokuserade på mjölkproduktion har varit stor i media. Varje vecka lägger fem mjölkbönder ner i Sverige[3]. År 2050 finns inga kvar, enligt Lantbrukarnas riksförbund, LRF. I Sverige fanns det omkring 4 200 mjölkbönder och 344 000 mjölkkor år 2015. Takten har dock gått ner sedan 1999 då ATL, lantbrukarnas affärstidning[4], rapporterade att 3 mjölkbönder i veckan lade ner. Det är värt att notera att mjölkmängderna har varit nästan desamma sedan 1980. Då producerade 42 000 mjölkbönder 3,33 miljarder kilo mjölk. Tio år senare hade antalet mjölkproducenter nästan halverats. Då levererade 25 000 bönder 3,43 miljarder kilo mjölk.

Idag producerar alltså 4200 mjölkbönder nästan lika mycket som 42 000 gjorde för 35 år sedan. Det är ett rejält organisatoriskt och teknologiskt genombrott som lär ligga bakom. Ny teknik har tillförts som gjort jordbruket effektivare men än så länge är robotiseringe delvis begränsad. Den är kapitalkrävande och ganska ensidig i sina funktioner. En människa kan utföra flera uppgifter medans en robot ofta bara kan göra en, om än väldigt bra. Lux Research studie visar dock att inom en nära framtid kommer det finnas robotar som kan utföra många fler sysslor med en högre precision än tidigare. Detta kommer leda till att färre människor kommer behövas i jordbruket. 

En fördel är att det syns i våra plånböcker. Av det vi betalar för mjölk går bara två kronor och 70 öre till dem som tagit fram drycken - mjölkbönderna - samma ersättning som 1985. Sett till lönenivån då så får vi mer mjölk per arbetad timme. 

Robotiseringen kräver stora kapitalinvesteringar. De minsta bruken kommer förmodligen inte ha råd. Nästan alla bönder möter samma pris från Arla eller någon annan stor uppköpare. Kan man inte leverera till ett pris med vinst kommer man gå med förlust, något många bönder gör. Om 10 år så kan mycket väl lika mycket mjölk produceras men antalet som gör det kan ha halverats en gång till.

---

[1] http://readwrite.com/2016/07/06/humans-robots-agriculture-swap-it4/?utm_campaign=coschedule&utm_source=twitter&utm_medium=RWW&utm_content=When%20will%20robots%20finally%20take%20farmers%27%20jobs%3F

[2] https://portal.luxresearchinc.com/research/report_excerpt/21833

[3] http://www.expressen.se/nyheter/fem-mjolkbonder-lagger-ner--i-veckan/

[4] http://www.atl.nu/lantbruk/tre-mjolkbonder-lagger-ner-varje-dag/

MIT robot hjälper till på BB

MIT's Computer Science and Artificial IntelligenceLaboratory har kommit fram till att robotar kommer spela en allt store roll för arbetet på BB avdelningar[1]. I de tester som nu utförts har de kunnat visa att robotar klarar av vissa uppgifter de tidigare inte använts till och att människor accepterar deras förslag till beslut.

Roboten som är en halvmeter hög, ser lite småläskig ut, har mänskliga drag och ger råd om hur verksamheten ska planeras. Ett jobb som annars en sjuksköterska brukar göra. I testet ville forskarna även få fram om människor reagerade olika på råd från en laptop eller en robot som kunde röra på sig och interagera till en viss mån. Båda fungerade.

Det handlar om 20 rum, 20 patienter samt 10 i personalen som ska planeras. Planeringen måste vara flexibel i en miljö som kan skapa överraskningar då barn inte alltid kommer enligt det i förväg skapade schemat. 

I studien på Beth Israel Deaconess Medical Center i Boston fick en robot lära sig hur sjuksköterskorna la upp schemat och varför de såg ut som de gjorde i slutet av provet så accepterade sjuksköterskor och läkare 90 procent av roboten Nao´s rekommendationer. Roboten tog också hänsyn till komplexiteten i de olika patientfallen för att kunna sätta rätt person på rätt patient.

Nao: ”ett dåligt beslut vore att förlägga ett planerat kejsarsnitt på en patient i rum 14 och låta sjuksköterska Kristen ta hand om henne”.

Vilka jobb försvinner: Möjligen planeringsjobb med viss chefkarraktär som kan vara lite högre betalda inom sjukvården. Patientomhänderagandet kan nog säkerligen förbättras om den befintliga personalen kan användas effektivare. Antingen kan mer personal tillföras för de pengar som frigörs eller så kan lönerna höjas om produktiviteten går upp. En fördel med detta är att schemaläggningen och förslagen kan ses som väldigt rättvisa då roboten förhoppningsvis enbart ser till effektivitetsaspekter och inte till vem schemaläggaren tycker bäst om. Alla jobbar inte bra med alla kollegor. Med ytterligare kod och erfarenhet borde roboten kunna se vem som inte passar ihop med vem på avdelningen och kan föra isär dem under arbetsdagen, ytterligare en chefsuppgift avklarad.

Gombolay, M., Yang, X. J., Hayes, B., Seo, N., Liu, Z., Wadhwania, S., ... & Shah, J. Robotic Assistance in Coordination of Patient Care.

---

[1] http://money.cnn.com/2016/07/11/technology/mit-robot-labor/index.html?sr=twCNN071116mit-robot-labor1006PMVODtopLink&linkId=26449729

ATM och jobben, försvann dom?

ATM står för Automated Teller machine (vi kallar det bankomat). Dessa förväntades ta jobbet av de mänskliga bank tellers-arna, kasapersonal ungefär, när de introducerades i USA. De tog, möjligen, över jobb på riktigt. Det genomsnittliga antalet anställda per kontor gick ner från 20 personer till 13 detta under tidsperioden 1982 till 2004 så det är nog inte enbart bankomaternas fel. I en intervju i The Economist[1] berättade James Bessen, nationalekonom vid Boston University, att när bankomater introducerades gick kostnaden ner för att driva ett bankkontor. Detta med före att fler kontor öppnades för att ge kunden större närhet. Jobbförlusten kompenserades av att det blev tillräckligt billigt att skapa mer arbetsplatser. Antalet banker gick upp med 43 procent under tidsperioden. Istället för att lämna ut sedlar och växla mynt fick bankpersonalen mer avancerade uppgifter. De sålde mer produkter exempelvis.

---

[1] http://www.economist.com/news/special-report/21700758-will-smarter-machines-cause-mass-unemployment-automation-and-anxiety