Robot skrev artikel (inte den här)

Hela listan!, nästan jobb som försvinner  1. Journalist

Redan nu har robotar tagit över en viss del av tidningsinnehållet i svenska tidningar. Artiklar om väder skrivs inom vissa koncerner av robotar. I USA görs en del finansjournalistik av robotar som går igenom rapporter och plockar ut nyckelinnehåll. Även sportjournalistik som kan vara siffertungt skrivs av robotar som kan få instruktioner om vad som har varit en bra match för en spelare. Om basketspelaren LeBron James gör 30 poäng och tar 10 returer så finns det fog för att anta att han var bra utan att ha sett matchen.

Utgivaren bestämmer vinkel och tonalitet, ska det vara en glad eller negativ nyhet, sedan trycker program ut nyheter och notiser från pressmeddelanden och produktnyheter. Det är ett enkelt sätt att fylla ut utrymme med. 

Företaget Narrative Science[1] tränar datorer att skriva nyhetsartiklar. Nedan är ett exempel som handlar om en basebollmatch[2]:

”Friona fell 10-8 to Boys Ranch in five innings on Monday at Friona despite racking up seven hits and eight runs. Friona was led by a flawless day at the dish by Hunter Sundre, who went 2-2 against Boys Ranch pitching. Sundre singled in the third inning and tripled in the fourth inning […]”

Stilistiskt kanske inte jätteimponerande, utöver att baseball är svårt att förstå hur som helst är det inte lätt att skilja denna text från något en människa skulle kunna ha skrivit. 

Sverker Johansson, Falun är den författare som skrivit mest som man aldrig har hört talas om. Han står bakom 8.5 procent av Wikipedias innehåll då han har producerat 2.7 miljoner artiklar[3].

Framtiden för den traditionella tryckta median är inte överdrivet ljus. Reklamintäkterna krymper ständigt och det är få tidningar som har lyckats får till en fungerande lönsam betalningsmetod på internet. De flesta använder någon form av ad-blocker vilket gör att tidningarna inte får några intäkter. (tryck gärna på en av annonserna på denna blogg så får jag 2-7 kronor, om ni nu ser dem).

I USA tjänar journalister i genomsnitt 37,000$ per år, det gräver djupa hål i redan blödande bolags budgetar. Speciellt då det är lätt för en blogg eller annan tidning att läsa en artikel och göra en re-write på artikeln. En tidning som bara publicerar pressmedelanden från kändisar och politiken har inget problem att fylla sidorna. Med den tidsbrist journalister har så kör de ibland nästan rena copy-paste från politiska partiers pressmedelanden där partierna har skrivit frågorna och svaren själva samt fixat bilderna. Ibland klart relevant information men det som politiker och företag vill dölja kommer inte komma fram på det sättet. Ett tungt journalistjobb kan ta flera veckor om man ska gräva igenom 1000-tals sidor material på kommunhuset för att göra ett avslöjande. Vi borde vara beredda att betala för det, men är vi det?

---

[1] https://www.narrativescience.com/

[2] http://www.makeuseof.com/tag/8-skilled-jobs-may-soon-replaced-robots/

[3] http://www.wsj.com/articles/for-this-author-10-000-wikipedia-articles-is-a-good-days-work-1405305001?mod=_newsreel_4

Enbart förarlösa bilar i en stad?

Det amerikanska Department of Transportation har utlyst en tävling blandamerikanska städer. Vem kan komma på framtidens transportsystem. Vinnaren får 40-10 miljoner dollar för att jobba med idén.

I San Fransiscos förslag finns vägar som har sändare och dessa kommunicerar med förarlösa bilar. SF´s vision är att få ut människorna ur förarsätet och in i förarlösa bilar.

En intressant del av deras vision handlar om vad som händer med ens bil när man inte använder den, vilket är större delen av dagen. En bil är en enorm kapitalinvestering. En bil för 300,000 tappar dels ungefär 50,000 i värde första året och man måste också räkna på alternativkostnaden att ha pengarna på börsen vilket kan ligga på ungefär 10 % vilket är 30,000. Det blir 80,000 innan man har kört upp en enda droppe bensin. Om man kan hyra ut bilen 6 timmar under arbetstid varje dag, utan att själv behöva prata med någon eller skriva på papper så har man plötsligt något som liknar produktivt kapital.

Det finns dock en fara i Städernas visioner, visst kan det vara visionärt men det finns stor risk att man bygger in sig i system som marknaden inte hade valt. Om 5 år kommer tekniken inte var det den är nu och vi kunde inte planera för det.

Besparing förarlösa bilar – trafikljus

Behöver vi anställda som far och sätter upp miljontals trafikljus runt m i landet om alla bilar är förarlösa. Svaret på den frågan är nej. Om samma dator styr dem behöver de inga ljus utan kan optimera och skapa luckor för att låta trafiken flyta. Vem som ni tillverkar och sätter upp trafikljus och skyltar kan titta efter ett nytt jobb.

Förarlösa fordon på väg

Du har just avslutat apelsinjuiceglaset och Nutella-toasten när telefonen plingar till. Din bil har anlänt och väntar ute på gatan. Den är fläckfritt ren och morgontidningen ligger däri. Du tackar tyst i dit huvud dig själv som valt ett lyxigare alternativ på tjänsten du prenumererar på, bil när du vill och hur du vill.

10 minuter senare sitter du och läser sporten, för svenska landslaget har det gått som för de som fortfarande kör i filen för de som kör bil manuellt, segt, du behövde aldrig lägga tusentals kronor på körkort. Bilen kör med 10 centimeters lucka fram och bak och alla bilar centralstyrs tillsammans som en enda organism. Till och med i 110 kilometer i timmen känns det tryggt, inte för att du ens kollar ut, inget nytt att se. 

Väl framme vid jobbet stiger du ur och ser bilen glida vidare mot nästa person som har beställt den. Det finns inte längre några parkeringsplatser i städerna, bara på och avstigningsplatser.

De självkörande bilarna är snart här. 

En förarlös bil är precis som namnet antyder en bil som framförs utan en mänsklig förare vid ratten, om bilen ens har en ratt. Exempel på företag som arbetar och kommit långt med teknik för förarlösa fordon är lastbilstillverkarna Volvo och Scania som har lastbilar som ska testas på de allmänna vägarna och inte bara avspärrade testområden inom en snar framtid. Amerikanska Google har också bilar som körts flera timmar ute på vägarna utan någon i dem.

Det andra genombrott är den nya formen av ekonomi som kallas delad ekonomi, ungefär som en bilpol fast effektivare.

I Washington där jag senast bodde fanns Zip-car. Man kunde betala månadsavgift till dem för att få använda deras bilar som stod parkerade runtom i standen. Man tar upp sin telefon och kollar var en bil står och sedan bokar man den och får en kod via sms för att starta den. När man är klar lämnar man den på en parkering och checkar ut och betalar per km. detta istället för att äga en bil man större delen av dygnet inte använder.

När dessa två kombineras kommer du kunna vid jobbdagens slut kunna klicka in i telefonen var du är samt var du vill åka och så kommer en bil komma rullande och ta dig dit för att åka mot nästa kund.

Det kommer säkerligen komma protester mot förarlösa fordon, de kommer att uppfattas som farliga, precis som videobandspelarna när de kom. Dock kan ett förarlöst fordon inte somna, köra rattfull eller drogpåverkad. Väder blir inte heller en faktor, många reseföretag lugnar redan nu sina passagerare med att piloter inte får landa flygplan om det är för dåligt väder utan då tar datorn över.

Eftersom denna framtid nästan är här är det något som kommunerna måste ta hänsyn till i sitt planeringsarbete. Parkeringsvakter, långtradarchaufförer och trafikpoliser däremot kommer måsta se sig om efter ett annat jobb.

Lönerna i service jobb upp eller ner?

De enkla servicejobben påverkas inte i så stor utsträckning av digitaliseringen. Jobben innehåller sällan moment där data ska analyseras eller bearbetas. Det handlar typiskt om låglönejobb som städare, vaktmästare och servitörer.  De kan i dagsläget inte ersättas av teknik (men kanske i framtiden). Efterfrågan kan dock gå upp ändå.

RUT-avdraget gjorde att efterfrågan på städtjänster gick upp. På längre sikt om produktiviteten och därmed lönerna ökar i vissa sektorer kan detta medföra att efterfrågan på servicetjänster ökar. Kommer lönerna öka på grund av det? Förmodligen inte. Vi har en arbetskraftsreserv i Sverige som kan gå in till låga löner om efterfrågan stiger och detta kan komma att hålla tillbaka löneutvecklingen.

Hur blir det då med rutinjobben, typ bank och revisionssektorn som förväntas tas över av digitalisering?  Enligt Adermon och Gustafsson (2016) beror det på arbetskraftsutbudet. Det kan mycket väl bli så att arbetskraften går från rutinjobben där antalet jobb och löner pressas ner till servicejobben och på så sätt påverka relativlönerna.