Pizza Jimmie

”Jimmie Åkesson störd – av en flygande pizza[1]” personen som satte den rubriken den 2 maj 2014 i Expressen måste ha skrattat hela vägen till kaffeautomaten. Rubriken är genialisk som klickbete men skulle kunna ha varit betydligt allvarligare än så.

Under Europavalet 2014 besöker Jimmie Åkesson, partieldare för Sverigedemokraterna, Ronneby i Blekinge. Några minuter in i mötet på fredagsmorgonen tog en drönare över uppmärksamheten när den sakta svävade in över sverigedemokraternas huvuden med något dinglande under den. Från drönaren hängde en pizzaslice och dinglade i ett snöre.

Jimmie Åkesson stördes, enligt honom själv, inte nämnvärt. Flygande pizza är inte Sverige-unikt. Den ryska pizzerian DoDo Pizza levererade 2014 sin första flygande pizza i den nordryska staden Syktyvkar[2]. Farkosten, DodoCoptern – som den flygande pizzatransporten kallas – kan frakta fem kilo pizza i upp till 40 km/h. Den flyger alltid 20 meter över marken för att undvika stöldförsök. När DoDo Coptern når fram till den hungriga kunden sänks pizzan ner med en vajer, varpå pizzabagaren personligen ringer upp för att kontrollera att den flygande måltiden inte hamnat i fel händer.

En pizzaslice är givetvis en rätt harmlös sak. Störande givetvis. Dock har drönare betydligt större lyftkapacitet än så. Det hade kunnat vara en mindre sprängladdning. En utmaning som kommer möta både politiker men även svenska utlandsstyrkor som ibland möts av hemmagjorda sprängladdningar vid vägar. Drönare som inte kostar speciellt mycket kommer inom en snar framtid vara ett hot. Ett halvt kilo sprängmedel kan lätt flyga in i en svensk camp. Drönare är små, har hygglig räckvidd och kan vara våra att upptäcka om det är bäckmörkt ute.

---

[1] http://www.expressen.se/kvallsposten/jimmie-akesson-stord--av-en-flygande-pizza/

[2] http://www.dailymail.co.uk/news/article-2669157/Not-just-pie-sky-Russian-pizzeria-claims-offer-deliveries-helicopter-drone.html

Ska vi överge 40 timmarsveckan?

”Vi har inte råd att arbeta en dag mindre i veckan, välfärden ska betalas”. På den korta sikten är det ett argument som håller. Pengar måste skapas före de konsumeras. På längre sikt är det inte nödvändigtvis så att sambandet håller.

På längre sikt har vi tillväxt. Endel av tillväxt är att vi blir bättre på att göra samma sak som vi gjorde tidigare utan att sätta in mer arbetstimmar eller maskiner. Blir vi bättre på att producera kommer vi kunna göra valet att arbeta mindre men behålla samma konsumtionsnivå som i en tidigare tidsperiod. Med en konstant effektivisering på två procent i 10 år skulle, baserat på ränta på ränta uträkningar, våran ekonom om den var 100 kronor växt till 121.1 kronor. I tid mosvarar det mer än en arbetsdag. Alltså har vi valet att om 10 år leva på samma levnadsstandard som idag men bara arbeta fyra dagar i veckan.

Detta givetvis under förutsättningen att BNP växer med 2 procent per år samt att tillväxten är i per capitatermer och inte bara den totala bnpn. Sveriges BNP hade år 2015 en hög tillväxt, uppemot 4 procent totalt men en obefintlig tillväxt per capita[1][2].  Scenariot med en mindre arbetsdag i veckan på 10 år är därmed inte troligt men inte heller omöjligt. Alla branscher har inte heller samma produktivitetsutveckling.

Juliet Schor, Boston College, har visat i sin forskning att fler arbetstimmar per person inte nödvändigtvis leder till bättre ekonomi, miljö eller livskvalitet[3]. Schor visade att om människor spenderar mindre tid på jobbet kommer de ofta använda tiden till att göra mer av arbete de redan gör gratis och på det sättet fortfarande bidra till ekonomin, om än inte den som SCB mäter. Exempel kan vara högre delaktighet i omvårdnad av äldre som gör att den kommunala hemtjänsten behöver lägga färre timmar över lag på de äldre. Andra fall är fler timmar lagda på föreningsliv. Att träna ett ungdomsfotbollslag i 2 timmar är sällan föräldrar får betalt för men det betyder inte att ett värde inte skapas, värdet är nog motsvarande att hålla en fritidsgård öppen den tiden, minst. 

I USA har försök med förkortad eller ändrade arbetstider prövats. I Utah provade man att gå från den klassiska 8 dagarsdagen till 10 timmars arbetsdag men de anställda var lediga fredagar vilket gav en längre helg[4]. Detta var ingen reduktion av arbetet men skapade bättre öppettider för medborgare som också hade 8 dagars arbetsdag och hade svårt att ta sig till myndigheten. 

En medborgare som gillade programmet är den Utah bosatt Jose Sales "eftersom jag kan komma in efter jobbet och ta hand om mina affärer -. 20 minuter och jag är klar". En som är missnöjd är Nicki Lockhart, anställd med 10 timmarsdag ”Klockan är runt 15:30 på eftermiddagen, just när tröttheten börjar sätta in, med nästan tre arbetstimmar kvar att gå, en 10-timmars arbetsdag för mig är som en evighet,". Programet fungerar nog inte för alla.

50 procent av de 18.000 anställda som deltog i försöket rapporterade att tiderna gjorde dem mer produktiva. När försöket avslutades ville 70 procent behålla det gamla schemat. Som anledningar angav de allmänt välbefinnande samt bättre familjeliv.

Ett annat exempel på en dags mindre arbete inträffade i Amador County, California. Där var de lokala myndigheterna tvungen att spara pengar och drog då ner arbetstiden med en dag mot en reduktion av lönen med 10 procent. När krisen två år senare var över och de anställda erbjöds att gå upp i arbetstid och lön röstade 79 procent emot förslaget.

 

---

[1] Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, uppgick till 4 155 miljarder kronor år 2015. Jämfört med 2014 ökade BNP med 4,1 procent. Tillväxten under det fjärde kvartalet 2015 var 4,5 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år och 1,3 procent jämfört med tredje kvartalet 2015. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---Sverige/

[2] Sverige har under ett antal år haft en stark befolkningsutveckling. Nativiteten är relativt hög i en europeisk jämförelse, men framför allt beror ökning en på en ökad invandringen.

[3] Juliet Schor (1992) The Overworked American: The Unexpected Decline Of Leisure. New York: Basic Books.

[4] Jenny Brundin, 2009 april. http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=102938615

Lärandet gör oss bättre

All teknisk utveckling består inte av bländande genombrott som revolutionerar marknaden. De flesta framstegen består av kostnadsreduktioner som kan handla om några procent per år. I vissa fall rör det sig om marginella förändringar av en konstruktion eller byte av materialet de består av. Stöd till exempelvis företag som bygger och arbetar med det gröna energislaget vindkraft motiveras ofta med att en utbyggnad kommer leda till en kostnadsreduktion i framtiden. Denna process illustreras av en så kallad lär-kurva och visar sambandet mellan ökad kvantitet och med tiden minskad styckkostnad per enhet. Inom detta koncept ligger utveckling av teknik och ”learning-by-doing”. Det mest kända exemplet är Horndalseffekten.

Namnet är myntat av den svenska nationalekonomen Erik Lundberg som studerade järnbruket i Horndal i Dalarna. Järnbruket gjorde inte några nämnvärda investeringar på 15 år, och höjde ändå produktiviteten med 2 % per år (Fregert och Jonung, 2013). Produktivitetsförbättringen förklarades med att personalen lärde sig att behärska den tillgängliga tekniken allt bättre genom learning-by-doing, och utnyttjade mer av dess kapacitet .

 

Genomsnittlig konstruktionskostnad, US$ per kW för vindkkraft (2008 priser) Källa: IEA (1991-2008); De Noord et al. (2004); Wiser and Bolinger. (2010); och IRENA (2012).

Priserna per kilowattimme konstruerad vindkraft sjönk kraftigt under perioden 1990 till 2004. I Danmark gick de ner från runt 1800 dollar per kW till som lägst runt 750 per kW. Det radikala skiftet uppåt för kostnaderna runt år 2005 kan förklaras av en kombination av förändrade handelsmönster av stål som är den största insatsen när det gäller råvaror i ett vindkraftverk. Ungefär 72 procent är stål, 15 procent är gjutjärn (Willburn, 2011). Samtidigt startade den kinesiska byggboomen vilket höjde efterfrågan ordentligt utan att utbudet ökade. Detta ledde till en 400 procentig ökning av järnmalmspriset under en period. 

De Noord, M., L. W. M. Beurskens, and H. J. de Vries (2004) Potentials and Costs for Renewable Electricity Generation: A Data Overview, Energy Center of the Netherlands Report ECN-C-03-006. 

Fregert, Klas, och Jonung, Lars (2013), Makroekonomi – Teori, politik och institutioner, Studentlitteratur, Pozkal (4:e upplagan)

Wiser, R. H., and M. Bolinger (2010). 2009 Wind Technologies Market Report, US Department of Energy, Washington, D.C., USA.

International Energy Agency (IEA), (2004). Renewable Energy: Market and Policy Trends in IEA Countries. IEA, Paris, France.

International Energy Agency (IEA), (2012) World energy outlook. Paris.

International Energy Agency (IEA), (2014), Medium-Term Renewable Energy Market Report 2014, OECD/IEA, Paris.

International Renewable Energy Agency (IRENA) (2012). Renewable Energy Technologies: Cost Analysis Series, IRENA Working Paper, Vol, 1: Power Sector, No. 5/5.