3 kategorier jobb som blir kvar

 Maskiner är bra på mycket och blir bättre och bättre men det finns tre stora kategorier som maskiner är riktigt dåliga på. Maskinerna har gjort enorma framsteg de senaste åren, speciellt sedan Steve Jobs stod med den första Iphonen i sin hand år 2007, men maskinerna är dåliga i början av att göra kreativt arbete. Några som kan sitta säker är om du är entreprenör,forskare eller romanförfattare. 

Den andra stora kategorin är interpersonell kompetens och känslomässig intelligens – alltså där man måste knyta an till människor på det mellanmänskliga planet. Människor som är tränare, säljare eller förhandlare eller vårdgivare. Ingen är speciellt orolig över att göra sin Excell fil besviken över en utebliven markering på dagens antal armhävningar eller kilometer sprungna. Har man e personlig tränare att rapportera in hos kommer man känna sig skamsen om man frångått träningsschemat, kanske en dela v det man betalar för. Man låser upp sig på att göra något. 

Och den tredje kategorin är faktiskt relaterad till kroppen, något maskiner länge har ersatt oss i fabrikerna med. Manuell fingerfärdighet och fysisk rörlighet. Maskiner har svårt att göra enkla saker som att plocka upp ett mynt, eller gå uppför trappor eller rensa ett bord som har stökats ner av ett gäng barn på ett kalas, eller vanliga vuxna för den delen.

Jobb som är beroende av dessa förmågor kommer alltså att vara säkert ett tag. Och kanske är det så att det rätta sättet att tänka jobbförluster och framtidens teknik är att inte se så mycket på jobb som något binärt, utan istället titta på uppgifter, för nästan varje jobb på den svenska arbetsmarknaden har delar i en av de tre kategorierna, eller kanske alla tre, och andra delar som kommer att påverkas eller till och med automatiserad. Men så länge nyckelkomponenter av ett jobb inte kan automatiseras kan hela jobbet bli kvar.

Mackdöden kan gå fort.

Mackdöden kan gå fort. Tesla planerar att utöka sitt globala nätverk av 145KW "supercharger" -stationer, till 10.000. Dessa anläggningar som kan användas av bilägare kan ladda företagets större batterier till 80% på 40 minuter (av tekniska skäl kan snabbladdare inte helt ladda batterierna). Testla är inte det enda bolaget i bilbranschen som har gett sig in på elbilsmarknaden.

Flera andra bilproducenter rullar också ut sina egna snabbladdningsnät, i nuläget är de dyra men sänker laddningshastigheter ner till den tid det tar att använda en konventionell bränslepump. Biljätten Nissan har nu ett globalt nätverk av 4000 snabbladdare. Förra året meddelade Daimler, BMW, Volkswagen och Ford att de tillsammans skulle installera totalt 400 offentliga laddpunkter i Europa som levererade 350 kW, vilket kommer att ladda en liten bil till tre fjärdedelar i fyra minuter och ett stort fordon på 12 minuter. 400 laddpunkter i Europa är givetvis inte mycket för en flotta på åtskilliga miljoner. Men den intressanta nyheten är att om man kan få ner laddhastigheten till de nivåer de pratar om – 4-5 minuter – så kommer bensinbilen tappa ytterligare en konkurrensfördel.

Stads- och nationella regeringar arbetar med långsammare laddstationer för förare som inte kan ansluta sig hemma. Om man har en bil i London eller New York har man sällan ett eget garage, många förare ägnar en stor tid av sin tid i bilen till att försöka hitta en parkeringsplats och om de mot förmodan skulle göra det kan de inte dra en sladd över trottoaren från sitt köksfönster. En professor jag hade när jag läste i Idaho berättade att när han bodde i New York fick han ta tunnelbanan till sitt parkeringshus för att hämta bilen. 

Tjänstemän i London tillkännagav nyligen planer för 1 500 nya avgiftspunkter år 2020. Lokala myndigheter experimenterar med att tillhandahålla kostnadseffektiva laddstationer längst gatorna inne i städer genom att göra det möjligt för gatlampor att få ett dubbelt användningsområde dvs. dubbla upp som laddningspunkter. I dessa är elen redan framdragen och de finns onekligen rätt många installerade redan som skulle kunna utvecklas. Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Norge är bland de länder som har lanserat initiativ för att förbättra tillgången till offentlig avgift.

https://www.economist.com/news/business/21728671-reliable-network-should-not-prove-insurmountable-roadblock-infrastructure-charging

AI och säkerhet

Artificiell intelligens som kan analysera och hitta mönster i mänskligt beteende och utarbeta säkerhetslösningar har funnits ett tag. Säkerhetslösningar som tillämpar användarbeteendeanalys för att upptäcka eventuella stölder av ens konton, mail eller telefon där man förvarar mycket av sina viktigaste saker. År 2017 såg vi mer genombrott i artificiell intelligens när det gäller att imitera mänskligt beteende. En AI-algoritm som utvecklats av ett London universitet lärde sig återskapa handstil, programvaran, som heter "My text in your handwriting", tar ett litet urval av handskrivet skript som en människa har gjort och skapar text som efterliknar handstilen i på en ytterst precis nivå. Ju mer text från samma person som matas in desto träffsäkrare blir programmet. 

Googles Wavenet-projekt lärde en AI att skapa ett tal som låter precis som personen den imiterar och förmodligen skulle kunna ens egen mamma om att hon pratar med en i telefonen. De visade exempel på hur de skapade nya tal åt Obama där en video läppsynkades men han sa helt andra saker i verkligheten. Med detta program skulle den som vill ägna sig åt en negativ kampanj kunna göra klipp och sprida där ens motståndare säger alla möjliga hemskheter. 

Mörka krafter som på olika sätt utnyttjar ny teknik är inte nya och det finns äldre fall där AI liknande program har använts i mörka syften. En ansiktsigenkänningsalgoritm skapad av ett team av ryska utvecklare använde sig av bilder du lägger ut på internet (eller andra poster från dig, för den delen).

Tekniken använder djupinlärningsalgoritmer och sociala medier bilddatabaser för att identifiera personer i bilder. Vigilantes använder bilderna för att identifiera och kartlägga personers liv, förtryckande regimer kan använda samma program för att spåra och förhindra dissenters.