Osaklig DI-ledare om osaklighet i flygskatten.

Lotta Engzell-Larsson (Dagens industri) driver en tes om att flygskatten inte är ansvarig för förflyttandet av flyg från Sverige till Danmark och Norge. Jag håller öppet för att hon har rätt, men... inget i ledartexten stödjer hennes tes och sedan håller inte speciellt mycket vare sig faktamässigt eller teoretiskt. 

Caset är en resa till Las Vegas. Lotta Engzell-Larsson säger att "Men skatten är ändå bara 250 kronor per resa utanför EU..." I detta fallet är det mig veterligen felaktigt. En resa på över 600 mil beskattas med 400 kr. Las Vegas ligger ca 850 mil från Sverige. Detta är ett detaljfel men får senare i argumentet en del konsekvenser. [UPPDATERAT, har pratat med sekreteraren i en statlig utredning om flygskatten och USA är inte ett land som faller under kategorin 600 mil bort]

Hon fortsätter: " Ingen som vill åka till Las Vegas låter 250 kronor stoppa dem." (400 kr min anmärkning). 

Nedan är en graf på sammanställningen av uträkningar på elasticitet för flyg (dvs hur priskänsliga vi är), studien är en metaanalys och har samlat in 204 tidigare forskningsstudier. Endast i ett fall har en positiv elasticitets hittas. I detta fall en observation på 0.21. Detta betyder att om priset på flyg går upp med 1 procent ökar flygandet med 2.1 procent. Medel ligger dock på -1.146. Detta innebär att efterfrågan sjunker mer än proportioneligt till prisförändringen. (Studien är dock från 2002 så elasticiteterna kan se annorlunda ut idag men mycket troligt fortfarande negativa).

Källa:  Brons, M., Pels, E., Nijkamp, P., & Rietveld, P. (2002). Price elasticities of demand for passenger air travel: a meta-analysis. Journal of Air Transport Management, 8(3), 165-175. (gratis pdf på tidigare utgåva)

Om vi antar medelelasticiteten -1.146 och antar att en resa kostar 2000 kr samt att priset höjs med 400 kr (har inte tagit hänsyn till hemresan) så har vi en prishöjning på 20%. Detta borde medföra en efterfrågeminskning på mer än 20% (grovt förenklat då elasticiteten givetvis inte är samma på alla punkter). Det går även att anta 10 % ökning av totalpriset och en nedgång med 11 procent passagerare, gör vi det så har vi nog även ätit upp vinstmarginalen på flighten och därmed är det rimligt att lägga ner den.

Vidare för hon diskussion om att man betalar för incheckad väska och att man vill ha platsbiljett. Själv vill jag ha varken eller av dessa och hade det ej då jag senast flög till Vegas. Men det är våra personliga preferenser och har inte just någon bäring som argument. 

"Norwegians stora problem är inte skatten, utan miljardförlusterna. Redan i mars 2017 drog bolaget på oklara grunder in flygningarna sommartid till Las Vegas, inte bara från Stockholm utan även från London och Köpenhamn" Här har vi ett möjligt fall av Post hoc ergo propter hoc (latin "Efter detta, därför av detta") betecknar ett logiskt felslut där man antar att eftersom en händelse sker efter en annan måste den andra bero på den första. Min kommentar här är att Om Rom-Vegas går med förlust så är det rimligt att stänga en linje, linjer går ibland med förlust.

"Skattens hämmande effekt på flygandet är obefintlig eller begränsad." Möjlig men det beror på marginalerna flygbolagen har, mig veterligen är de inte speciellt höga.

Resten av argumenten handlar om Norwegians allmänna ekonomiska situation så finns inte så mycket att säga om dem. 

Avslutnignen på texten "Skatten motiveras av att flyget ska bära en del av sina miljökostnader, eftersom flygbränslet av någon outgrundlig orsak är skattebefriat, vilket orättvist gynnar flyg framför tåg och vägtrafik." I sak håller jag inte emot, flygskatten som den är utformad nu är dock långt från optimal och därmed så skulle den kunnas tas bort och ersättas med något annat.

E-handeln tar över - mot 20%

På logistikcenter runt om planeten ligger dockor, tv-apparater, mat och böcker. Varorna väntar på att levereras till kunder som beställt de från hemmets lugna vrå. En del av värdeförslaget som online-shopping erbjuder är att istället för att bege sig till Bromma Blocks vilket skulle ta en timme av dagen om man behöver några grejer från Apoteket samt en ny bok så kan man sätta sig ner de sista 5 minuterna på jobbet för att beställa en hemleverans till dörren mellan 18-22 när man ändå är hemma. Vad ens tid är värd är givetvis olika men att komma hem en timme tidigare slår för många de 29 kronor man får betala i fraktkostnad, om det är en fraktkostnad.

Under det senaste årtiondet har den globala e-handeln expanderat med i genomsnitt 20 % per år, samtidigt har de traditionella affärerna på en del platser haft svårt att hålla lönsamheten.[1] E-handelns andel av den totala varuhandeln är dock blygsam med 8,5 % över hela världen.[2] Andelen varierar från land till land vilket är naturligt med tanke på internets utbyggnad, ekonomiska faktorer och handels traditioner. Sydkorea är det landet i världen som kommit längst med e-handel, procentandel av detaljhandeln online uppgick det till 18 %, enligt Euromonitor, ett forskningsföretag. I USA som är världens största konsumentmarknad, utgjorde e-handeln cirka 10 % av den totala marknaden. Med tillväxttakten på 20 procent skulle andelen e-handel gå från 10 till 20 procent på mindre än en svensk mandatperiod.

E-handeln i Sverige befinner i sig en stark tillväxtfas där omsättningen på nätet fortsätter att öka. Handels Utredningsinstitut följer sedan år 2000 den svenska detaljhandelns utveckling på nätet genom e-barometern. I en rapport över 2 kvartalet 2017 presenterades siffror som borde skärma den traditionella handeln.[3] Tillväxt summerades till 15 procent. E-handeln nådde i och med detta en brytpunkt och stod för hela sällanköpvaruhandelns försäljningstillväxt under första halvan av året. Svenska konsumenter e-handlare med en ökad frekvens och lägger allt större summor pengar på köpen.

När det kommer till delbranscherna var det barnartiklar och leksaker som utvecklades starkast, tillväxten var 24 procent. Hemelektronik som är en mogen bransch inom e-handeln gick upp 17 procent. Kläder/skor ökade 14 procent medans bygghandeln gick upp 20 procent. Den mest markanta förändringen bland varukategorierna jämfört med andra kvartalet 2016, är att andelen konsumenter som uppger att de handlar dagligvaror (tänk mat) på nätet har ökat från 5 procent per månad för ett år sedan, till 9 procent i år. Det är en enorm ökning.

Det finns all anledning att tro att e-handeln kan blir mycket större, betydligt snabbare än vad den är idag. I rika länder växter en generation upp med en helt annan vana att köpa varor på nätet än vad deras mor och farföräldrar hade. Den unga generationen lägger en stor del av sina inkomster just på att köpa på nätet istället för i traditionella affärer.  I fattigare kommer stigande inkomster och spridningen av mobiltelefoner att ge fler kunder online.

Den obevekliga tillväxten i e-handel kan så småningom stöta emot naturliga gränser. I Amerika har Frederick Smith, grundare och verkställande direktör i FedEx, ett logistikföretag, varnat för att stigande fraktkostnader kan göra e-handel mindre attraktiv. Här finns dock en branch för företag att ge sig in i, det finns ett problem i att exempelvis utlämningsställena är för få men detta borde vara lösningsbart.

Eftersom detaljhandeln berör hela ekonomin och samhället påverkar utvecklingen i handeln samhället långt bortom branschen själv. I många länder är detaljhandel den största enskilda privata arbetsgivaren. I Amerika står detaljhandeln för en på nio jobb. År 2009 arbetade ungefär 550 000 människor inom handeln, vilket var cirka 12 procent av sysselsättningen.[4]

Allt är inte mörker i handeln. Små och nya företag kan utmana stora, etablerade, tack vare det lätta att sälja varor online. Konsumenterna har redan fått många fördelar, med utsikter för vidare förbättring. Konsumenterna kan njuta av ett bredare val av varor och större transparens gällande priser än någonsin tidigare. I stället för att spendera tid på att resa till olika affärer, plocka upp varor och vänta i köer, kan de nu göra andra saker. Företagen kan inte längre ta konsumenterna för givet, de måste hela tiden konkurrerar om att erbjuda bättre produkter, större bekvämlighet och bättre service.

---

[1] https://trellis.co/blog/top-10-ecommerce-markets-by-country/

[2] https://www.economist.com/news/special-report/21730546-e-commerce-transforming-business-and-daily-life-mostly-better-says-charlotte

[3] http://www.hui.se/statistik-rapporter/index-och-barometrar/e-barometern

[4] http://www.handelnshistoria.se/ekonomi/statistik/manniskor-i-handeln/

Nordea avskedar 6000

I oktober 2017 medlade Nordea Bank att de skulle säga upp 6000 av sina drygt 30000 anställda. De följer alltså andra bankers spår. I en intervju sa bankens VD Casper von Koskull att om man skulle titta på dem om 10 år så kunde hans bank mycket väl ha hälften så många anställda. [1]

Banksektorn i Europa är redan mycket slankare än den var före finanskrisen. Europeiska bankförbundet uppskattar att det finns cirka 14 procent färre personer anställda i banksektorn jämfört med 2008. Det finns nu cirka 2,8 miljoner människor i Europa som arbetar i banker. Sedan har bankerna olika grad av digitalisering och hur långt de har nått. De nordiska bankerna ligger långt fram relativt många andra länders banker så skulle alla nå best practice om 10 år skulle mer än 1,4 miljoner bankanställda bli av med jobben. 

Von Koskull sa att vad Nordea gör representerar alla bankernas framtid. När han pratade med analytiker i London beskrev han en framtid där endast de mest nedslimmade, mest digitalt avancerade och effektivaste bankerna kommer att leva vidare. Företag som lever i bankens mörka tidsåldrar teknologiskt sett kommer att misslyckas redan.

---

[1] https://www.bloomberg.com/news/articles/2017-10-29/disappearing-bank-jobs-won-t-be-coming-back-nordea-ceo-says

Plattformar - dne nya ekonomin

Den nästintill astronomiska värderingen av företag som Uber och Airbnb (jämfört med vad de gör vinst) visar att "plattformskonceptet" är på frammarsch. Ett företag skapar en app, istället för en fysisk produkt – detta är affärsmodellen för framgångsrika företag. En viktig fråga är: vilka är de viktigaste egenskaperna under övergången från produkt till plattform?

År 2007 fanns inga plattformsföretag bland de tio största bolagen i världen. Idag har bolagen som fanns ersatts av en kader företag som till stor del har gratis produkter och där konsumenten själv är produkten.[1] Topp 5 företag i världen var [Citygroup, Bank of America, HSBV, Hugo Boss och JP Morgan Chase]. Finanskrisen var givetvis inte snäll med bankerna under den perioden men det hade nog inte räddat placeringen på listan. Det här är en vild revolution som vi ser i många branscher. Fem av de största företagen [Alfabet, Apple, Microsoft, Amazon och Facebook] är nu plattformsföretag, de största är plattformar men det händer över hela ekonomin.

De digital tekniken har det gjort det lättare att ansluta köpare och säljare och andra grupper som vill vara med i samordningen, vilket ledde till effektivare användning av många resurser. När resursutnyttjandet effektiviserat kommer produktionsnivåerna förändras vilket kommer slå mot den producerande delen av industrin.

Exempel är bilar och hus/hotel-rum där människor kan stanna. Många av dessa tillgångar underutnyttjats som det är nu, plattformarna gör att den bortkastade kapaciteten matchas med konsumenter som är intresserade. Till exempel: En typisk bil parkeras eller på annat sätt oanvänds cirka 95 procent av tiden. De kan ibland stå stilla flera dagar om man har hyggligt nära en matbutik och inte ska på något speciellt. Om du kan använda bilen, säg 50 procent av tiden, har du en 10-faldig förbättring av kapitaleffektiviteten. Detta får konsekvenser på efterfrågan av antalet bilar som ska produceras. Samma sak med hotellrum, bättre utnyttjande kan antingen leda till att färre byggs eller alternativt att det blir billigare att turista och effektiviseringen av nyttjandet möts av ett ökat användande.

Nr	Företagsnamn	Land	Industri	Försäljning (miljarder dollar)	Vinst (miljarder dollar)	Tillgångar (miljarder dollar)	Marknadsvärde (miljarder dollar)
1	Citigroup	USA	Bank	147	22	1884	248
2	Bank of America	USA	Bank	117	21	1460	227
3	HSBC	Storbritannien	Bank	122	17	1861	202
4	Hugo Boss	Tyskland	Modehus	163	21	697	359
5	JPMorgan Chase	USA	Bank	99	14	1352	171
6	American International Group	USA	Försäkring	113	14	979	174
7	ExxonMobil	USA	Olja	335	40	224	411
8	Shell	Nederländerna	Olja	319	25	232	208
9	UBS	Schweiz	Finans	106	10	1777	117
10	ING	Nederländerna	Försäkring	153	10	1615	94

Att vara en del av en plattform skapar positiva effekter, du får denna positiva återkoppling eller "svänghjulseffekt". När fler människor går med på plattformen blir det mer fördelaktigt, och det lockar också med sig människor på andra nätverket.

---

[1] https://www.forbes.com/lists/2007/18/biz_07forbes2000_The-Global-2000_Rank.html