Detta kan Sverige lära av tysk kärnkraftspolitik

År 2011 beordrades nedstängningen av tysk kärnkraft. Den snabba, politiskt beslutade, nedstängningen skedde som en konsekvens av en jordbävning utanför Japan, vilken gav upphov till en flodvåg som skadade kärnkraftverken i Fukushima. Tyska myndigheter beslutade då hastigt att (1) omedelbart stänga nästan hälften av landets kärnkraftverk och (2) stänga av alla återstående kärnkraftverk år 2022. Om nedstängningsbeslutet var bra eller dåligt har länge debatterats. Ny forskning från det prestigefulla National Bureau for Economic Research i USA visar nu att beslutet ett stort misstag utifrån aspekterna miljö, liv och ekonomi.

I arbetsrapporten “The Private and External Costs of Germany’s NuclearPhase-out” studerade forskarna produktionen av energi i Tysklands kraftverk liksom dess sol- och vindenergi såväl som import och export. De använde en maskininlärningsmetod för att på ett trovärdigt sätt uppskatta effekterna på marknaden och miljön som följde serien av tyska kärnkraftsnedläggningar som inträffade mellan 2011 och 2017.

De ekonomiska effekterna var negativa, 12 miljarder dollar per år, för de tyska invånarna och för företagen som använde el. En ansenlig del av kostnaden hänförs till att 1 100 tyskar årligen beräknas dö på grund av utsläppen som uppstår när kolkraften fick ta över energiproduktion men även klimatskador på grund av koldioxidutsläpp räknas in. Vinster fanns för vissa elproducenter.

Ur ett miljö-, ekonomi- och hälsoperspektiv var beslutet således kortsiktigt dåligt. På längre sikt är det inte omöjligt att det finns fördelar, åtminstone för andra länder. Kostnaden för Tysklands energiomställning har varit enorm men en positiv följd är att priserna på förnybar energi minskar snabbt, runt 10 procent per år, och delar av denna framgång finns förmodligen i de tyska investeringarna. Dock finns det inget som utesluter att prisnedgången hade skett ändå.

I slutändan handlar det dock om att välja, och den tyska politiken valde att göra det de tyska väljarna ville (och fortfarande är nöjda över) men kostnaderna var som sett hög för ekonomin och miljön. Politiker i Sverige och världen står inför en svår avvägning. Å ena sidan har många experter på klimatförändringarna hävdat att kärnkraft är en nödvändig del av övergången från koldioxidintensiva fossila bränslen. Dessutom är många väljare villiga att betala betydande kostnader för att minska risken för klimatförändringar. Många av dessa samma väljare är emellertid ovilliga att stödja kärnkraft på grund av rädsla kring kärnkraftsolyckor och kärnavfallshantering.

Valet att genomdriva en, i många avseenden, misslyckad nedstängning av tysk kärnkraft bör vara en lärdom för Sverige. Snabba och kraftfulla beslut har ofta oavsedda konsekvenser.

Dagens roliga läsning: Flygplansekonomi från 1936

Wright, T. P. (1936). Factors affecting the cost of airplanes. Journal of the aeronautical sciences, 3(4), 122-128.

 

Jag arbetar nu med en artikel om hur en ökad produktion av något driver ner priser.a I vanlgit tal lärkurvor. Tänk att vi har byggt 10.000 vindkraftverk och funderar på om det kommer kosta lika mycket att bygga 10.000 till. Svaret är mest troligt nej på den frågan, vi väntas bli lite bättre på det vi gör och därmed kommer priserna falla. Detta är en trend i sol och vindkraften (och andra teknologier). Vind och sol har vid varje dubbling gått ner mellan 5-15 % i pris.

 

I artikeln ovan tror jag mig ha hittat orginalartikeln som förstskrev om lärkurvor, riktigt coolt tycker jag och läsvärt.Artikeln skulle nog fungera i en grundkurs i mikroekonomi istället för det vi nu har då den är riktigt pedagogisk.

 

Tips: Har själv skrivit lite om lärkurvor och räknat på det för vindkraft

Grafström, J., & Lindman, Å. (2017). Invention, innovation and diffusion in the European wind power sector. Technological Forecasting and Social Change, 114, 179-191.

 

(El)marknadsekonomi för moderater

Inom kärnkraftsområdet har Moderaterna rätt i mycket, men ändå blir det ofta tyvärr fel.

Som har gått  i många medier gillar Moderaterna och Ulf Kristersson kärnkraft, till och med så mycket att partiet inom elmarknadsområdet bitvis tycks ha lagt tankar om marknadsekonomi åt sidan. Trots att Moderaterna har rätt i mycket gällande kärnkraften missar eller bortser de från väsentliga delar.

Moderaterna har rätt i att elförbrukningen förväntas stiga under kommande decennier. Men vad händer i regel på en marknad om efterfrågan förväntas gå upp? Priserna kan förväntas stiga, vilket skapar incitament för energieffektivisering. Ett närliggande exempel är bilarna som i dag bara drar hälften så mycket bränsle per mil som de gjorde i början av 2000-talet. Om energiefterfrågan stiger är det rimligt att incitament skapas för att bygga mer kraftproduktion. Elmarknaden har sina egenheter men det finns ingen anledning att anta att den inte är en marknad. Elproduktionen byggs redan i dag ut snabbt, vilket borde lugna Moderaterna.

År 2019 byggdes exempelvis ungefär 2 000 MW vindkraft. Detta motsvarar Ringhals 1 och 2 som stängs ner i år och nästa år. Under de kommande åren byggs det även årligen vindkraft motsvarande en Ringhalsreaktor. 80 miljarder ska investeras i enbart vindkraft de kommande åren, utan att skattebetalarnas plånböcker rörs. Detta är privata pengar och därmed tacksamt för skattebetalarna. När inget företag uttrycker intresse i att bygga kärnkraft blir frågan: menar Moderaterna att vi via skattemedel ska bygga och bevara kärnkraft? Detta trots att den svenska exporten av el var 25,8 terawattimmar (TWh) år 2019, motsvarande ungefär vad tre kärnkraftsreaktorer levererar under ett normalår.

Moderaterna har rätt i att FN:s klimatpanel IPCC säger att kärnkraft behövs för att begränsa uppvärmningen, men det innebär inte att det är i specifikt Sverige som den behöver stå. 

Moderaterna har rätt i att Tysklands snabbavveckling av kärnkraften var ett fiasko. Detta stöds av ny forskning från det prestigefulla National Bureau for Economic Research i USA som visar att det tyska beslutet var ett stort misstag utifrån aspekterna miljö, liv och ekonomi. 

Moderaterna verkar även glömma att Sverige finns på en nordeuropeisk elmarknad. El till Sverige kan, som nu, importeras från Tyskland, Nederländerna, Luxemburg, Frankrike, Estland och Belgien. Alternativ två är att priserna går upp och då blir elen dyr och då bör vi inte bli förvånad om efterfrågan går ner. Detta är givetvis inte bra för elintensiv industri men ur ett moderat perspektiv kan det knappast vara statens uppgift att se till vissa företags insatsvaror (såsom el, arbetskraft eller maskiner) i produktionen är billiga. Vill man absolut kasta bidrag på företag finns det billigare sätt än att bygga kärnkraftverk.

Moderaterna har möjligen rätt i att kärnkraften hade orättvisa förhållanden under lång tid, men vad spelar det för roll nu när framtidens elmarknad ska formas?

Jonas Grafström. Ratio – Näringslivets Forskningsinstitut samt visiting fellow Oxford Institute for Energy Studies.

Det Bo Hejlskov Elvén hänvisar till säger inte det han säger.

Detta inlägg kommenterar bara meningen nedan som doktoranden Bo Hejlskov Elvén skriver i en debattartikel i Lärartidningen.

”Vi började utveckla metod för deeskalering så konflikterna inte ledde till fasthållningar. De är nämligen livsfarliga. Fet (sic) vet vi från en mängd studier, till exempel denna.”

Utifrån studien som doktoranden Bo Hejlskov Elvén hänvisar till kan vi inte alls säga det han säger.

Den som inte orkar läsa hela inlägget kan nog stanna vid slutsatsen som studien doktoranden hänvisar till: ” The study also urges caution to policymakers in substituting or changing restraint procedures based on the incomplete data reported in this study.”

 

Samt ur Implications: ”Yet the study also points to a multitude of unknown factors and incomplete information that makes using this knowledge to build safer environments for children difficult.”

I studien har forskarna genom Google hittat 45 fall under en tio års period (1993–2003) där ”fasthållning” (Bo Hejlskov Elvén ordval) har varit inblandat i ett barns död (kan alltså finnas mer fall som inte rapporterats i tidningar). Redan här är jag tveksam till valet av översättning. I artikeln används ”restraint”. Kanske inte helt fel men inte heller kommunikativt helt rätt. Exempel på dödsfall genom ”restraint” som fanns var när 2–8 personer låg på barnet (olika många i olika fall). Tvångströjor och andra verktyg har också varit inblandade. 

Baserat på studien samt en kommentar på studien i samma tidskrift av Wanda Mohr (2006) uppfattar jag att större delen av tillfällena där ”restraint” tillämpas innefattar det att personen brottas ner på marken och hålles fast och ibland även fängslas – detta tror jag inte är vanligt i den svenska skolan och förmodligen inget som någon i någon högre grad förespråkar eller tillämpar. Deffinitionen är iaf denna ”Restraints are defined as any manual method or physicalor mechanical device, material, or equipment attached or adjacent to the patient’s body that he or shecannot easily remove that restricts freedom of movement or normal access to one’s body (United StatesGeneral Accounting Office, 1999).”

Två invändningar jag vill lyfta är:

1.  Antalet är alltså 4,5 fall per år på en population som är mindre än Europas. Artikeln säger inget om hur vanligt den breda formen av ”behandling” är och således kan man inte dra några slutsatser om det egentligen är farligt. Det är ungefär som att läsa en studie över dödliga flygolyckor i världen och sedan säga att flygande är livsfarligt.
2. Studien handlar inte just om skolan som sådan utan om  “a male or female 18 years or younger who resided in the care of public and private childwelfare, mental health, mental retardation, developmental disability, and juvenile corrections facilities”.

Det kanske finns studier som stödjer doktoranden men studien han har valt att hänvisa till gör det inte, och är i sig föga överförbar till den svenska skolan. Men utifrån denna studie som han hänvisar till kan vi inte dra slutsatsen att det är livsfarligt. Om doktoranden menar att en fasthållning innebär att eleven brottas ner på golvet bör han förtydliga det då ”fasthållning” nog i vardagligt tal snarare lutar åt att någon stående förs ut ur klassrummet.

https://lararnastidning.se/bo-hejlskov-elven-jag-maste-forklara-vad-lagaffektivt-bemotande-ar/

United States General Accounting Office. (1999).Mental health: Improper restraint or seclusion places people at risk. Wash-ington, DC: United States General Accounting Office. GAO/HEHS-99-176.

Mohr, W. K. (2006). Reflecting on tragedy: a commentary on deaths of children in restraints. Child abuse & neglect, 30(12), 1329.